"Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden
Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångsp...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2011
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570510442659840 |
|---|---|
| author | Ling, Therese |
| author_browse | Ling, Therese |
| author_facet | Ling, Therese |
| author_sort | Ling, Therese |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ”Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd?”. För att kunna svara på den frågan har jag studerat fyra svenska filmer som på något sätt berör landsbygden. Filmerna är Änglagård, Smala Sussie, Grabben i graven bredvid samt Masjävlar.
I två av filmerna, Änglagård och Masjävlar, finns det en underhistoria som ligger i periferin och aldrig riktigt når händelsecentrum. Men om man är intresserad av landsbygdsbilden som filmerna presenterar är den väl värd att lyfta upp och skåda i rampljuset. Den historien handlar om markfrågan, som är en het fråga på landsbygden. Vem har rätt till marken? Enbart byinvånarna i ett litet samhälle? Ska jordbrukare ha företräde till skog och jordbruksmark före stadsbor? Detta är frågor som mellan raderna lyfts i de två filmerna, vilket visar att markfrågan är en viktig fråga i vårt samhälle.
Ett annat tydligt fenomen som kommit till ytan när jag betraktat filmerna är hur de gör skillnad på stad och land. Med olika knep och metoder skapar de ”de andra” (othering). I alla fyra filmer är det landsbygden som får representera ”de andra” och då blir samtidigt staden betraktad som det normala, moderna, kreativa och utbildade.
Jag har även sett hur filmerna använder sig av representation i sin framställning för att tydligt förmedla en känsla till filmpubliken. Bland annat använder de sig av allmänna stereotyper för att med enkla knep skildra sin berättelse. Till exempel presenteras Benny i Grabben i graven bredvid i blåställ, keps, rufsigt hår och stövlar. Då ska filmpubliken enkelt göra kopplingen att han är bonde. Även användningen av myter ska hjälpa filmtittarna att mellan raderna förstå omständigheter som sker underförstått, även om de inte visas upp i själva filmen. Till exempel, om vi ser att pojken kysser flickan i slutscenen på en film där de haft många hinder i på sin väg för att få vara tillsammans, så ska vi tänka att de från och med nu kommer ”leva lyckliga i alla sina dagar”.
Det gäller därför att vara medveten om att film är fiktion och inte fakta, men att den ofta speglar verkligheten. Dock gör den det med en spegel som är något förvrängd. Därför bör man beakta varifrån man har fått sina stereotyper och föreställningar.
|
| format | M2 |
| id | RepoSLU2993 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU29932012-04-20T14:21:15Z "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden "Here in the countryside you´re supposed to be just plain happy and dumb" Ling, Therese representation othering berättelseanalys myter film sagor Smala Sussie Grabben i graven bredvid Masjävlar Änglagård Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ”Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd?”. För att kunna svara på den frågan har jag studerat fyra svenska filmer som på något sätt berör landsbygden. Filmerna är Änglagård, Smala Sussie, Grabben i graven bredvid samt Masjävlar. I två av filmerna, Änglagård och Masjävlar, finns det en underhistoria som ligger i periferin och aldrig riktigt når händelsecentrum. Men om man är intresserad av landsbygdsbilden som filmerna presenterar är den väl värd att lyfta upp och skåda i rampljuset. Den historien handlar om markfrågan, som är en het fråga på landsbygden. Vem har rätt till marken? Enbart byinvånarna i ett litet samhälle? Ska jordbrukare ha företräde till skog och jordbruksmark före stadsbor? Detta är frågor som mellan raderna lyfts i de två filmerna, vilket visar att markfrågan är en viktig fråga i vårt samhälle. Ett annat tydligt fenomen som kommit till ytan när jag betraktat filmerna är hur de gör skillnad på stad och land. Med olika knep och metoder skapar de ”de andra” (othering). I alla fyra filmer är det landsbygden som får representera ”de andra” och då blir samtidigt staden betraktad som det normala, moderna, kreativa och utbildade. Jag har även sett hur filmerna använder sig av representation i sin framställning för att tydligt förmedla en känsla till filmpubliken. Bland annat använder de sig av allmänna stereotyper för att med enkla knep skildra sin berättelse. Till exempel presenteras Benny i Grabben i graven bredvid i blåställ, keps, rufsigt hår och stövlar. Då ska filmpubliken enkelt göra kopplingen att han är bonde. Även användningen av myter ska hjälpa filmtittarna att mellan raderna förstå omständigheter som sker underförstått, även om de inte visas upp i själva filmen. Till exempel, om vi ser att pojken kysser flickan i slutscenen på en film där de haft många hinder i på sin väg för att få vara tillsammans, så ska vi tänka att de från och med nu kommer ”leva lyckliga i alla sina dagar”. Det gäller därför att vara medveten om att film är fiktion och inte fakta, men att den ofta speglar verkligheten. Dock gör den det med en spegel som är något förvrängd. Därför bör man beakta varifrån man har fått sina stereotyper och föreställningar. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2011 M2 swe https://stud.epsilon.slu.se/2993/ |
| spellingShingle | representation othering berättelseanalys myter film sagor Smala Sussie Grabben i graven bredvid Masjävlar Änglagård Ling, Therese "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| title | "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| title_full | "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| title_fullStr | "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| title_full_unstemmed | "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| title_short | "Här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| title_sort | "här på landet så är det som så att folk tycker att man ska va gla´och dum, helt enkelt!" : en filmstudie om bilden av landsbygden |
| topic | representation othering berättelseanalys myter film sagor Smala Sussie Grabben i graven bredvid Masjävlar Änglagård |