| Sumario: | Detta arbete har, med hjälp av personliga intervjuer, jämfört skötsel av gravplatser på två
referenskyrkogårdsförvaltningar. Texten beskriver dessutom huruvida innehavande av ett miljödiplom minskar den negativa miljöpåverkan när den tar upp olika skötselinsatser och skötselmetoder av gravar. För att få en bättre förståelse för vilka skötselinsatser, skötselmetoder och vilka regler som då är aktuella vid gravskötsel gjordes en litteraturstudie. Litteraturstudien avser att beskriva viktiga bestämmelser och avtal, samt att redogöra för
begrepp, gravtyper och gravutformningar som kan påträffas på våra begravningsplatser. Tillsammans klarlägger intervjuerna och litteraturstudien vad en miljödiplomerad kyrkogård är och vilka miljöledningssystem som finns tillgängliga för att kyrkogårdsförvaltningar skall
kunna erhålla miljödiplom. Här exemplifieras även vad mitt referensobjekt har gjort för att kunna erhålla ett miljödiplom. Resultatet visar att miljödiplomeringsprocessen kan göras på olika sätt, i detta arbete redogörs för två miljöledningssystem. Dels Svenska kyrkans miljöcertifiering och dels miljödiplomering enligt göteborgsmodellen. Det framkommer även att ett erhållet
miljödiplom inte gör någon stor skillnad på gravskötsel och dess miljöpåverkan. Det förs en vidare diskussion om vilka skötselmoment och metoder som avviker från ett positiv
miljöperspektiv. Det är dels den direkta miljöpåverkan i användandet av fossilbränslen och bekämpningsmedel. Dels den indirekta miljöpåverkan i användandet av utplanteringsväxter, bevattning och fossilbränslen med mera. Förslag ges på förbättringsåtgärder för Östra
kyrkogården i Malmö och för Norra kyrkogården i Kalmar, samt för gravskötseln i allmänhet.
|
|---|