Påverkan på produktivitet och produktionskostnader vid ett minskat antal timmerlängder
Skogsindustrin har i århundraden utgjort en viktig näring, ur såväl sysselsättningssynpunkt som exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sågverk går mot en ökad rationalisering där storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det är av stor vikt att utnyttja befintlig kapacitet och råvara...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A1E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2009
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/289/ |
| Summary: | Skogsindustrin har i århundraden utgjort en viktig näring, ur såväl sysselsättningssynpunkt
som exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sågverk går mot en ökad rationalisering
där storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det är av stor vikt att utnyttja befintlig
kapacitet och råvara på bästa sätt för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig produktion.
Detta examensarbete syftar till att påvisa effekterna på produktivitet och produktionskostnader
vid produktion med ett tre timmerlängder. Detta innebär att varje berörd timmerklass istället
för ett fack behöver tre.
För att frigöra fack i timmersorteringen krävs bredare timmerklasser vilket får konsekvensen
sänkt utbyte. För att kompensera detta krävs en produktivitetsökning. Undersökningen pekar
mot att produktion med längdade stockar har förmåga att bättre nyttja sågens kapacitet.
Författaren har skapat ett MS Excelbaserat analysverktyg för att identifiera punkten där ett
sänkt utbyte men med en ökad produktivitet ger lika täckningsbidrag som innan. All potentiell
produktivitetsökning utöver detta blir då en vinst. Studien visar att produktion med längdade
stockar främst lämpar sig för de klenare timmerklasserna. Detta då dessa postningar inte
utnyttjar kapaciteten i ströläggaren, vilket visat sig vara den vanligaste flaskhalsen i
produktionen.
Resultaten pekar mot att det totala täckningsbidraget kan öka med upp till 1 miljon SEK.
Beroende faktorer är: marknadsläget, hur mycket utbytet sjunker, fördelning på respektive
längd samt vilket hur mycket det är möjligt att sänka medelstockluckan. De faktorer som
sänker medelstockluckan är färre produktionsstopp på grund av virkesbrist vilket är kopplat
till minskat krångel vid hantering av timmertruckar. Vidare ger en produktion där stocken är
mer homogen möjligheten att i högre utsträckning anpassa styrsystem och sensorer för att på
så sätt öka produktiviteten.
Författaren finner det också nödvändigt för SCA att genomföra tester samt utförliga
optimeringssimuleringar för att kunna ge svar på den verkliga effekten av den föreslagna
förändringen. |
|---|