Perenner i kommunala planteringar
Idag vet vi att kommuner kan få ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att använda sig av perenner. I det här arbetet undersöks vad som är orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och när perennplanteringar fy...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2603/ |
| Sumario: | Idag vet vi att kommuner kan få ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att använda sig av perenner. I det här arbetet undersöks vad som är orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och när perennplanteringar fyller sin funktion.
Arbetet baseras på en undersökning där ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat på frågor om hur de använder perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanställs i diagram, vars syfte är att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur läget ser ut generellt. Svaren ställs därefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie.
Av resultaten kan vi se att intresset för perenner är stort och det beror främst på att de är skötselsnåla. Det estetiska värdet spelar också en stor roll. I de kommuner som hellre använder annat växtmaterial, är klimatet ett problem. Perennerna får inte den tidiga önskvärda blomningen och har svårt att överleva vintern. För lite pengar till skötsel och brist på intresse är andra anledningar till varför vissa kommuner väljer att inte plantera perenner.
För att lyckas skapa fysiskt hållbara och ekonomiskt försvarbara perennplanteringar, måste de ansvariga i respektive kommun ha kunskapen om hur växterna lever och vad de kräver för skötsel. |
|---|