Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare?
Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad ga...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2538/ |
| _version_ | 1855570446201651200 |
|---|---|
| author | Hamilton, Carl-Fredrik |
| author_browse | Hamilton, Carl-Fredrik |
| author_facet | Hamilton, Carl-Fredrik |
| author_sort | Hamilton, Carl-Fredrik |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha.
Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll. Fördelen med att använda kvalitativa intervjuer är att intervjuaren inte styr respondenten, vilket underlättar spontana synpunkter, förslag och idéer. Intervjuerna är anonyma för att ytterligare förstärka spontaniteten i svaren.
Många av de förslag som har kommit fram under intervjuerna är åtgärder som Företaget X redan idag utnyttjar. Användandet av dessa åtgärder varierar dock på de olika distrikten och det kan tyckas att det kan finnas ett visst behov av riktlinjer eller intern information om vilka åtgärder man kan använda sig av för att öka gallringsbenägenheten. Som exempel kan nämnas att det som regel inte tas kontakt med grannar när man avverkar på en fastighet. Detta trots att det genom intervjuerna har framkommit att prisbilden är det viktigaste för markägarna och att man genom att kontakta och engagera grannarna kan få ner priset på avverkningskostnad, framkörning etc.
Annonser i lokal press istället för dyra månadsmagasin som inte alltid läses av alla var ett annat förslag som kom fram. I annonserna skulle man kunna presentera Företagets lokala personal med bild och kort presentation så att man kan öka igenkänningsfaktorn bland skogsägarna på bygden. Man borde även öka samarbetet med transportorganisationen så att inte virket blir liggande vid väg för länge. Detta fungerar enligt studien inte tillräckligt bra idag.
Uppföljning av utförda arbeten och tjänster förekommer inte heller i speciellt stor utsträckning, eller nästan inte alls om tolkar de intervjuade personerna. Ett företag som tillhandahåller en tjänst har nytta av att vara intresserad av ”feedback” av den utförda tjänsten och inte bara hoppas på att kunden blev nöjd och att man får en ny beställning i en snar framtid utan att justera eventuella problem med service, organisation, etc.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU2538 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU25382012-10-06T15:39:38Z https://stud.epsilon.slu.se/2538/ Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? Hamilton, Carl-Fredrik Forestry production Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll. Fördelen med att använda kvalitativa intervjuer är att intervjuaren inte styr respondenten, vilket underlättar spontana synpunkter, förslag och idéer. Intervjuerna är anonyma för att ytterligare förstärka spontaniteten i svaren. Många av de förslag som har kommit fram under intervjuerna är åtgärder som Företaget X redan idag utnyttjar. Användandet av dessa åtgärder varierar dock på de olika distrikten och det kan tyckas att det kan finnas ett visst behov av riktlinjer eller intern information om vilka åtgärder man kan använda sig av för att öka gallringsbenägenheten. Som exempel kan nämnas att det som regel inte tas kontakt med grannar när man avverkar på en fastighet. Detta trots att det genom intervjuerna har framkommit att prisbilden är det viktigaste för markägarna och att man genom att kontakta och engagera grannarna kan få ner priset på avverkningskostnad, framkörning etc. Annonser i lokal press istället för dyra månadsmagasin som inte alltid läses av alla var ett annat förslag som kom fram. I annonserna skulle man kunna presentera Företagets lokala personal med bild och kort presentation så att man kan öka igenkänningsfaktorn bland skogsägarna på bygden. Man borde även öka samarbetet med transportorganisationen så att inte virket blir liggande vid väg för länge. Detta fungerar enligt studien inte tillräckligt bra idag. Uppföljning av utförda arbeten och tjänster förekommer inte heller i speciellt stor utsträckning, eller nästan inte alls om tolkar de intervjuade personerna. Ett företag som tillhandahåller en tjänst har nytta av att vara intresserad av ”feedback” av den utförda tjänsten och inte bara hoppas på att kunden blev nöjd och att man får en ny beställning i en snar framtid utan att justera eventuella problem med service, organisation, etc. 2011-04-28 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/2538/1/hamilton_c-f_110427.pdf Hamilton, Carl-Fredrik , 2011. Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? : En kvalitativ intervjustudie . Second cycle, A1E. Uppsala: (S) > Dept. of Forest Products <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-231.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-87 swe |
| spellingShingle | Forestry production Hamilton, Carl-Fredrik Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| title | Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| title_full | Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| title_fullStr | Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| title_full_unstemmed | Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| title_short | Hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| title_sort | hur kan man öka gallringen hos privata skogsägare? |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/2538/ https://stud.epsilon.slu.se/2538/ |