Vegetation som luftfilter i urban miljö
Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinna...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2534/ |
| _version_ | 1855570445541048320 |
|---|---|
| author | Johnson, Henrietta |
| author_browse | Johnson, Henrietta |
| author_facet | Johnson, Henrietta |
| author_sort | Johnson, Henrietta |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinnande.
Syftet med denna rapport har varit att lyfta fram vegetation som en positiv miljöpåverkare genom att studera dess förmåga att fungera som ett filter. Rapporten har sammanställts genom litteraturstudie, dessutom har kontakt tagits med verksamma forskare inom området.
Huvudfrågorna som använts har varit följande:
• Vilka buskar och träd klarar av luftföroreningar fysiologiskt?
• Vad för typ av blad/barr bör växten ha för att ta upp luftföroreningar bäst?
• På vilka platser i landskapet skulle det kunna vara aktuellt att använda sig av vegetation som luftrensare?
• Vilken betydelse har utformningen av planteringen för bästa upptagning av luftföroreningar?
Resultatet visar på att växter har betydelse för partikelkoncentrationerna, vilken effekt de har beror på flertal olika faktorer. Bladens morfologi, partikelkoncentration, vindhastighet, meterologiska aspekter, utformning av plantering, partikelstorlek med mera har betydelse vilket gör ämnet komplext. Partiklar är en sammansättning av olika ämnen och kan ha olika effekt på växter. Depositionshastighet är ett mått på partikelupptaget för växter, för de resultat som tas upp i rapporten varierar depositionshastigheten mellan 0,0058-20 cm/s. Valet av växter är av betydelse för vilken depositionshastighet som sker och indirekt hur mycket partiklar som försvinner från atmosfären.
Partikeldepositionen är större i kanterna av en plantering och ett varierande fältskikt bidrar till större depositioner av partiklar. Användning av vegetation som luftfilter har både för och nackdelar. Många gånger är det ont om plats i den urbana miljön där partikel-koncentrationerna är som högst, vilket medför problematik att tillföra vegetation som luftfilter. I dessa situationer är gröna tak och gröna väggar ett alternativ.
En teoretisk fallstudie i rapporten visar att partikelkoncentrationerna kan minska med uppåt 25% genom ett stort buskage av växter. Fallstudien har genomförts på en gata i Malmö och realiserats med verkliga utsläppsvärden och data för depositionshastighet och lövareaindex för douglasgran. Vidare har en jämförelse gjorts för vilken skillnad en trädrad respektive ett stort buskage har på partikelmängden.
|
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU2534 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU25342013-12-02T09:35:07Z https://stud.epsilon.slu.se/2534/ Vegetation som luftfilter i urban miljö Johnson, Henrietta Land economics and policies Landscape architecture Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinnande. Syftet med denna rapport har varit att lyfta fram vegetation som en positiv miljöpåverkare genom att studera dess förmåga att fungera som ett filter. Rapporten har sammanställts genom litteraturstudie, dessutom har kontakt tagits med verksamma forskare inom området. Huvudfrågorna som använts har varit följande: • Vilka buskar och träd klarar av luftföroreningar fysiologiskt? • Vad för typ av blad/barr bör växten ha för att ta upp luftföroreningar bäst? • På vilka platser i landskapet skulle det kunna vara aktuellt att använda sig av vegetation som luftrensare? • Vilken betydelse har utformningen av planteringen för bästa upptagning av luftföroreningar? Resultatet visar på att växter har betydelse för partikelkoncentrationerna, vilken effekt de har beror på flertal olika faktorer. Bladens morfologi, partikelkoncentration, vindhastighet, meterologiska aspekter, utformning av plantering, partikelstorlek med mera har betydelse vilket gör ämnet komplext. Partiklar är en sammansättning av olika ämnen och kan ha olika effekt på växter. Depositionshastighet är ett mått på partikelupptaget för växter, för de resultat som tas upp i rapporten varierar depositionshastigheten mellan 0,0058-20 cm/s. Valet av växter är av betydelse för vilken depositionshastighet som sker och indirekt hur mycket partiklar som försvinner från atmosfären. Partikeldepositionen är större i kanterna av en plantering och ett varierande fältskikt bidrar till större depositioner av partiklar. Användning av vegetation som luftfilter har både för och nackdelar. Många gånger är det ont om plats i den urbana miljön där partikel-koncentrationerna är som högst, vilket medför problematik att tillföra vegetation som luftfilter. I dessa situationer är gröna tak och gröna väggar ett alternativ. En teoretisk fallstudie i rapporten visar att partikelkoncentrationerna kan minska med uppåt 25% genom ett stort buskage av växter. Fallstudien har genomförts på en gata i Malmö och realiserats med verkliga utsläppsvärden och data för depositionshastighet och lövareaindex för douglasgran. Vidare har en jämförelse gjorts för vilken skillnad en trädrad respektive ett stort buskage har på partikelmängden. 2011-04-27 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/2534/1/johnson_h_110502.pdf Johnson, Henrietta, 2011. Vegetation som luftfilter i urban miljö. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4813.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-91 swe |
| spellingShingle | Land economics and policies Landscape architecture Johnson, Henrietta Vegetation som luftfilter i urban miljö |
| title | Vegetation som luftfilter i urban miljö |
| title_full | Vegetation som luftfilter i urban miljö |
| title_fullStr | Vegetation som luftfilter i urban miljö |
| title_full_unstemmed | Vegetation som luftfilter i urban miljö |
| title_short | Vegetation som luftfilter i urban miljö |
| title_sort | vegetation som luftfilter i urban miljö |
| topic | Land economics and policies Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/2534/ https://stud.epsilon.slu.se/2534/ |