Föränderliga & ledsagande landskap
Landskapsarkitekturens utmaning, men också dess styrka, ligger i följande. Landskap är allt som omger oss, dvs. hela vår fysiska omgivning med alla naturliga och mänskliga processer. Landskap är levande och förändras ständigt; förändringar sker konstant genom naturliga processer samt genom människan...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2506/ |
| Sumario: | Landskapsarkitekturens utmaning, men också dess styrka, ligger i följande. Landskap är allt som omger oss, dvs. hela vår fysiska omgivning med alla naturliga och mänskliga processer. Landskap är levande och förändras ständigt; förändringar sker konstant genom naturliga processer samt genom människans skiftande behov och markanvändning. Processen att omvandla landskap tar tid, beträffande såväl processen från idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ”mogna” och kvalitativa utemiljöer. Att arbeta med landskap innebär därför bland annat att arbeta med helhet och föränderlighet, samt med kvaliteter för idag och för framtiden.
Trots detta är det vanligt att resultatet av gestaltning/planering av landskap blir en plan med ett fast mål för en tidpunkt några tiotal år framåt i tiden. Intentionen är aldrig att göra något statiskt, men de projekt som tar utgångspunkt i föränderligheten och gör den till en viktig del av hela arbetsprocessen kunde vara betydligt fler. I detta examensarbete har därför landskapsarkitektens möjligheter att aktivt arbeta med landskapets föränderlighet och utvecklingsprocesser undersökts. Fokus har legat på att visa potentialen i denna typ av arbete. Examensarbetet är menat att fungera som inspiration till och väcka intresse för ett mer dynamiskt och hållbart förhållningssätt till landskapsarkitekturen.
Följande frågor har examensarbetet strävat efter att besvara. Hur kan man möjliggöra förändringar genom att skapa förutsättningar för dem (öppenhet/beredskap) och hitta sätt att hantera dem? Hur kan man initiera förändringar genom att aktivt möjliggöra/bidra till och guida/styra dem samt ”tjuvstarta” processer? Hur kan man utnyttja föränderligheten genom att synliggöra och använda den som en kvalitet samt ta vara på alla faser i utvecklingen? Den övergripande frågeställningen för arbetet var: Hur kan man genom gestaltning/planering möjliggöra, initiera och utnyttja landskapets föränderlighet?
Tillvägagångssättet för att hitta svar på dessa frågor var att analysera och inspireras av andras teorier och arbetssätt, genom studier av projekt och litteratur.
För att kunna skapa kvalitativa, föränderliga och långsiktigt hållbara landskap finns vissa grundläggande krav. Att ett landskap har en beredskap eller öppenhet för förändring kräver att gestaltningen/planeringen åtminstone delvis är anpassningsbar, dvs. att delar kan adderas, tas bort och arrangeras om utan negativ påverkan på helheten. Den måste även till viss del vara allmängiltig och/eller temporär, för att möjliggöra både lång- och kortsiktig anpassningsbarhet samt kvaliteter i alla utvecklingens faser. Viktigt är att föränderligheten/anpassningsbarheten genomsyrar hela projektet. Arbetet behöver också utgå från det befintliga landskapet (med dess form och processer) på den aktuella platsen. Slutligen behöver fokus fortfarande ligga på människors upplevelse av den fysiska miljön, vilket betyder att stor vikt bör läggas vid karaktär, form och detaljer.
Att arbeta med att möjliggöra, initiera och utnyttja förändringar lämpar sig generellt för alla landskap där förändringar/omvandling sker, naturliga och/eller människoskapade. Speciellt lämpligt är det dock i landskap som utsätts för ändringar i markanvändning och/eller vattennivå.
Det finns ett flertal teorier och projekt som behandlar/inrymmer arbets- och tankesätt som kan inspirera till arbete med föränderlighet. De som studerats i detta arbete presenteras i kapitel 4. För att göra arbetssätten lättare att ta inspiration ifrån analyserades vidare och förenklades/generaliserades till konceptuella principexempel. Dessa presenteras i kapitel 5 i form av en idékatalog. Principexemplen är menade att modifieras och kombineras (med varandra och andra idéer) enligt de aktuella förutsättningarna och önskemålen för varje enskilt projekt.
|
|---|