Urbana kvaliteter i det offentliga rummet
Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kring liggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar man med att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nya invånare staden förväntar sig att växa med. Ett av de områden där man redan idag plane...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2501/ |
| Sumario: | Malmö riktar in sig på att växa inåt bland annat för att spara den kring
liggande rika jordbruksmarken. Under de närmsta 20 åren räknar man
med att denna förtätning kommer att stå för majoriteten av de 100 000 nya
invånare staden förväntar sig att växa med.
Ett av de områden där man redan idag planerar att bygga mer är
miljonprogramsområdet Herrgården med intilliggande Rosengårdsfältet.
Området är idag kraftigt nedgånget, segregerat, överbefolkat och
oroligheterna de senaste åren har blivit nyheter på en global skala. Man
är därmed i starkt behov av en förändring och statushöjning. En noga
överlagd och genomtänkt intensifiering av området skulle kunna vara en
lösning på dess problem och samtidigt tillhandahålla välbehövliga nya
bostäder till både Herrgården och Malmö.
Men vad händer med utemiljön vid ett sådant projekt? Den utemiljö som
för människan är ytterst viktig ur en mängd olika aspekter. Hur ser man till
att de allmänna platserna är tillräckliga och kvalitativt håller måttet? Detta
arbete syftar till att utveckla och demonstrera en analysmodell för just
dessa offentliga platser. Modellen är tänkt att på ett snabbt och effektivt
sätt kunna ge vetenskapligt baserade insikter i vilka kvaliteter som finns
i ett område. Hur tillgängligheten till dessa ser ut men syftar även till att
kunna ge en bild av hur olika typer av förändringar i området påverkar
kvalitet och tillgänglighet.
Detta arbete prövar delar av analysmodellen på just Herrgården och
Rosengårdsfältet som det ser ut idag och som det skulle kunna se ut i
framtiden. Resultaten indikerar att försiktighet bör tillämpas vid ytterligare
bebyggelse i området. För flera platser blir slutsatsen att ytterligare
bebyggelse är möjlig utan större försämringar av utemiljön. Andra
påverkas dock enbart negativt av ytterligare bebyggelse. Kontentan är att
de mindre platserna är betydligt känsligare för ytterligare bebyggelse än de
större. Samtidigt ger en höjning av utemiljöns status i kombination med ny
bebyggelse de största generella vinsterna gällande utemiljöns kvalitet.
Slutsatsen för testet av modellen är att den har en bra potential som ett
arbetsverktyg med ett flertal styrkor. Men den behöver fortsatt utvecklas,
testas och underbyggas. Därmed är modellen långt ifrån färdig. Syftet är
inte heller att den någonsin skall bli en färdig modell utan förbli i ständig utveckling. |
|---|