Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?

I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. M...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Levander, Jenny
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2009
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/244/
_version_ 1855570165287092224
author Levander, Jenny
author_browse Levander, Jenny
author_facet Levander, Jenny
author_sort Levander, Jenny
collection Epsilon Archive for Student Projects
description I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. Med grönområden som innehåller variation av växter skapar vi en god livsmiljö för både människor och djur. I dagsläget hotas många djur på grund av att städerna växer. För att värna om dessa djurarter bör man veta något om deras livsmiljöer. Med detta arbete har jag försökt ta reda på, vad djur behöver för att trivas i tätbebyggda områden. Jag har valt att koncentrera mig på fjärilar, humlor och småfåglar. Detta är enligt mig ett sätt att arbeta för att bevara eller kanske till och med öka den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka växter som gynnar fjärilar, humlor och småfåglar, och vilka växter de behöver för sin levnad och fortplantning. Jag har även tittat på hur man kan öka artrikedomen i tätortens grönområden. Jag har gjort en litteraturstudie som visar de olika djurens behov och vilka växter som kan gynna dem. Jag har även tittat på vad dessa växter och grönområden behöver, vad gällande skötsel för att gynna djurlivet. Jag har genom att undersöka vilka lagar som kan ge ett stöd för de förändringar som kan behövas för att uppnå mitt syfte. Jag har med två referensområden valt att se om mina frågeställningar går att uppfylla. Jag valde att använda mig av Bo01 i Malmö och Sankt Hans backar i Lund. Jag ansåg att ha referensobjekt, var det bästa sättet att undersöka om mina frågeställningar går att förverkliga. De uppgifter som jag har fått tyder på att; i planering och utförandet skils de båda referensobjekten åt i vissa delar. På Bo01 var ambitionen stor men man fullföljde inte tanken i förberedelserna, utan den mänskliga och ekonomiska faktorn gick före. Slutresultatet på själva projektet blev att man inte lyckades nå sina ”gröna mål”. Sankt Hans backar fullföljde sin ambition i utförandet och lyckades skapa ett bra referensområde för biologisk mångfald. Tyvärr tappades det bort att man måste fortsätta sköta området enligt den tänkta planen och det gjordes alldeles för få uppföljningar. Med detta arbete har jag kommit fram till att de viktigaste slutsatserna med mitt arbete är att: För att kunna bevara och/eller öka djurlivet i tätorten, behövs främst en ”grön” helhetssyn i politiska beslut, utbildning och allmän förståelse för deras behov.
format First cycle, G2E
id RepoSLU244
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
swe
publishDate 2009
publishDateSort 2009
record_format eprints
spelling RepoSLU2442012-04-20T14:08:41Z https://stud.epsilon.slu.se/244/ Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering? Levander, Jenny Nature conservation and land resources I Sverige bor största delen av befolkningen i tätorter. De flesta tätorter växer antingen befolkningsmässigt eller ytmässigt. I dagens stressade samhälle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nära till grönområden med rikt djurliv, har en positiv inverkan på människan och är bra för återhämtning. Med grönområden som innehåller variation av växter skapar vi en god livsmiljö för både människor och djur. I dagsläget hotas många djur på grund av att städerna växer. För att värna om dessa djurarter bör man veta något om deras livsmiljöer. Med detta arbete har jag försökt ta reda på, vad djur behöver för att trivas i tätbebyggda områden. Jag har valt att koncentrera mig på fjärilar, humlor och småfåglar. Detta är enligt mig ett sätt att arbeta för att bevara eller kanske till och med öka den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka växter som gynnar fjärilar, humlor och småfåglar, och vilka växter de behöver för sin levnad och fortplantning. Jag har även tittat på hur man kan öka artrikedomen i tätortens grönområden. Jag har gjort en litteraturstudie som visar de olika djurens behov och vilka växter som kan gynna dem. Jag har även tittat på vad dessa växter och grönområden behöver, vad gällande skötsel för att gynna djurlivet. Jag har genom att undersöka vilka lagar som kan ge ett stöd för de förändringar som kan behövas för att uppnå mitt syfte. Jag har med två referensområden valt att se om mina frågeställningar går att uppfylla. Jag valde att använda mig av Bo01 i Malmö och Sankt Hans backar i Lund. Jag ansåg att ha referensobjekt, var det bästa sättet att undersöka om mina frågeställningar går att förverkliga. De uppgifter som jag har fått tyder på att; i planering och utförandet skils de båda referensobjekten åt i vissa delar. På Bo01 var ambitionen stor men man fullföljde inte tanken i förberedelserna, utan den mänskliga och ekonomiska faktorn gick före. Slutresultatet på själva projektet blev att man inte lyckades nå sina ”gröna mål”. Sankt Hans backar fullföljde sin ambition i utförandet och lyckades skapa ett bra referensområde för biologisk mångfald. Tyvärr tappades det bort att man måste fortsätta sköta området enligt den tänkta planen och det gjordes alldeles för få uppföljningar. Med detta arbete har jag kommit fram till att de viktigaste slutsatserna med mitt arbete är att: För att kunna bevara och/eller öka djurlivet i tätorten, behövs främst en ”grön” helhetssyn i politiska beslut, utbildning och allmän förståelse för deras behov. 2009-06-03 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/244/1/Examensarbetet%5B1%5D.pdf Levander, Jenny, 2009. Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering? . First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Management, Design, and Construction (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4814.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-4-81 swe
spellingShingle Nature conservation and land resources
Levander, Jenny
Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
title Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
title_full Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
title_fullStr Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
title_full_unstemmed Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
title_short Hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
title_sort hur kan den biologiska artrikedomen i tätbebyggda områden ökas vid projektering?
topic Nature conservation and land resources
url https://stud.epsilon.slu.se/244/
https://stud.epsilon.slu.se/244/