Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder
Sammanfattning Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av tillsatsmedel vid sk...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2331/ |
| Sumario: | Sammanfattning
Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och då är det viktigt att ha ett bra
näringsinnehåll och en god hygienisk kvalitet. Det kan uppnås genom att skörda vid rätt
tidpunkt samt att motverka värmegång i ensilaget efter öppning av silon med hjälp av
tillsatsmedel vid skörd. Syftet med detta projekt var att studera effekt av mognadsstadium vid
skörd och tillsatsmedel på näringsinnehåll, hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet hos
majsensilage lagrat under olika tidsperioder.
Under försöket skördades majsen vid tre olika mognadsstadier R4 degmognad (28 % ts), R5
dentmognad (37 % ts) och R6 fysiologisk mognad (41 % ts) och lagrades i 28 respektive 110
dagar. Vid ensilering av grönmassa, som lagrades i 28 dagar, tillsattes två ensileringsmedel,
Kofasil Majs N (saltpreparat med natriumbenzoat och kaliumsorbat, 2 liter/ton grönmassa,
Addcon Europe GmbH, Bonn, Tyskland) och ProMyr® XR680, (syrapreparat med myrsyra,
propionsyra och formiat i lösning, 4 liter/ton grönmassa, Perstorp AB, Perstorp, Sverige),
vilka jämfördes med en obehandlad kontroll. Vid 110 dagars lagring provades ytterligare ett
tillsatsmedel, Kofasil Life ”M” (bakteriepreparat med heterofermentativa mjölksyrabakterien
Lactobacillus buchneri, 1*105cfu/g grönmassa, Addcon Europe, GmbH, Bonn, Tyskland).
Tillsatsmedlens doseringar är rekommenderade doser från tillverkarna. När silorna öppnades
togs diverse olika prover för att kontrollera ensilagets kvalitet. Dessutom gjordes det ett
lagringsstabilitetstest på majsensilaget under 14 dagar. Försöksuppläggningen var ett
fullständigt randomiserat försök med fyra upprepningar (1,7-liters silor) per behandling.
Resultat från projektet visade att ensilagen hade en låg halt av jästsvampar men att halterna
var något förhöjda i kontrollensilaget och i några av ensilagen behandlade med
bakteriepreparatet. Det fanns en obefintlig halt av mögelsvampar (< log 2cfu/g) i ensilagen.
Resultat från fermentationsanalyserna visade på att det inte behövdes något tillsatsmedel för
att få en effektiv förjäsning som resulterar i ett ensilage av god kvalitet. Grönmassaproverna
visade på en god näringsmässig kvalitet som i sin tur gav en god grund för en lyckad
ensilering. Därför hade ensilagen generellt en god kvalitet och ett bra näringsinnehåll oavsett
lagringstid. Däremot visade resultat från lagringsstabilitetstesten att majsensilage har behov
av tillsatsmedel för att förhindra eller minska risken för värmeutveckling i ensilaget efter
öppning av silon. Samtliga obehandlade ensilage tog värme oavsett skördetidpunkt redan vid
5 dagars luftning eller något senare. Under praktiska förhållanden på gårdar, då vi inte har en
kontrollerad miljö som vid lagringsstabilitetstesten, utan istället kan ha stigande
utetemperaturer på våren-sommaren, ej rengjorda ytor omkring och i silon, för låg
uttagshastighet samt otillfredsställande packning och täckning av silon, minskar tiden innan
ensilaget tar värme. Saltpreparatet Kofasil Majs N var den behandling som bäst klarade att
hålla en stadig temperatur i ensilaget oftast under hela luftningstiden på 2 veckor. Ensilage
behandlat med Kofasil Life ”M” (heterofermentativa mjölksyrabakterier) lyckades hålla nere
temperaturen vid luftning av ensilaget vid två av de tre skördetidpunkterna. Ensilage
behandlat med syrapreparatet ProMyr® XR680 förbättrade också lagringsstabiliteten i
ensilaget jämfört med det obehandlade ensilaget vid två av de tre skördetidpunkterna för varje
lagringstid. De kemiska tillsatsmedlen motverkade en minskning av ensilagets smältbarhet
under luftning.
Majsensilaget hade ett varierat näringsinnehåll vid de olika skördetidpunkterna. Ts-halten och
stärkelsehalten ökade med senare mognad hos växten medan sockerhalten minskade.
Ensilagets hygieniska kvalitet var god vid samtliga tre skördetidpunkter, troligen beroende på
en jämn packning av grönmassan i silorna vid ensilering.
Vi kan utifrån resultaten konkludera att skörd vid dentmognad ger det mest lagringsstabila
ensilaget generellt sett. Dessutom behövs tillsatsmedel användas vid ensilering av majs för att
förhindra värmeutveckling i ensilaget efter att silon har öppnats, speciellt vid uttag ur silon på
våren och sommaren. Kofasil Majs N är det tillsatsmedel som är mest effektivt i detta
avseende. |
|---|