Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands
The reduction of coarse, dead wood is considered to be the biggest threat to flora and fauna in boreal forests. Extensive harvest of logging residues would increase this reduction even more. However, the role of dead wood created at final felling for boreal, epixylic species is still largely unclear...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2323/ |
| _version_ | 1855570418162728960 |
|---|---|
| author | Hultby, Simon |
| author_browse | Hultby, Simon |
| author_facet | Hultby, Simon |
| author_sort | Hultby, Simon |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | The reduction of coarse, dead wood is considered to be the biggest threat to flora and fauna
in boreal forests. Extensive harvest of logging residues would increase this reduction even
more. However, the role of dead wood created at final felling for boreal, epixylic species is
still largely unclear. It is therefore of interest to examine whether epixylic species inhabit the
dead wood in young, boreal stands, especially species considered to be confined to forests in
late successional stages.
The aim of this study was to investigate whether forest-interior species in fact can inhabit
early-successional forests arisen after logging. The study was conducted in young stands
bordering dead wood rich woodland key habitats. All CWD and totally 202 FWD in five plots
were searched for the presence and abundance of the study species, and local environmental
variables, propagule sources and distance to bordering woodland key habitats were recorded.
The effects of the variables on the presence and abundance of five forest-interior epixylic
bryophytes, (Anastrophyllum hellerianum, Buxbaumia viridis, Herzogiella seligeri,
Lophocolea heterophylla and Nowellia curvifolia) were analysed. For comparison epixylic
bryophytes and lichens considered to be open-forest species and generalist species was also
included.
Predictive models could be built for the abundance of A. hellerianum and H. seligeri and for
the occurrence of all forest-interior species (see above) but N. curvifolia. Predictive models
were also built for many of the comparison species both concerning occurrence and
abundance.
The study showed that forest-interior species can inhabit early-successional forests arisen
after logging. However, it was concluded that all CWD in young stands immediately
surrounding woodland key habitats should be excluded from biofuel harvest because species
specific guidelines are not useful for the forest industry.
|
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU2323 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU23232012-04-20T14:18:08Z https://stud.epsilon.slu.se/2323/ Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands Hultby, Simon Plant ecology Handling, transport, storage and protection of forest products Forestry - General aspects Forestry production Nature conservation and land resources Renewable energy resources The reduction of coarse, dead wood is considered to be the biggest threat to flora and fauna in boreal forests. Extensive harvest of logging residues would increase this reduction even more. However, the role of dead wood created at final felling for boreal, epixylic species is still largely unclear. It is therefore of interest to examine whether epixylic species inhabit the dead wood in young, boreal stands, especially species considered to be confined to forests in late successional stages. The aim of this study was to investigate whether forest-interior species in fact can inhabit early-successional forests arisen after logging. The study was conducted in young stands bordering dead wood rich woodland key habitats. All CWD and totally 202 FWD in five plots were searched for the presence and abundance of the study species, and local environmental variables, propagule sources and distance to bordering woodland key habitats were recorded. The effects of the variables on the presence and abundance of five forest-interior epixylic bryophytes, (Anastrophyllum hellerianum, Buxbaumia viridis, Herzogiella seligeri, Lophocolea heterophylla and Nowellia curvifolia) were analysed. For comparison epixylic bryophytes and lichens considered to be open-forest species and generalist species was also included. Predictive models could be built for the abundance of A. hellerianum and H. seligeri and for the occurrence of all forest-interior species (see above) but N. curvifolia. Predictive models were also built for many of the comparison species both concerning occurrence and abundance. The study showed that forest-interior species can inhabit early-successional forests arisen after logging. However, it was concluded that all CWD in young stands immediately surrounding woodland key habitats should be excluded from biofuel harvest because species specific guidelines are not useful for the forest industry. Populärvetenskaplig sammanfattning 2010 slutavverkades 170 000 ha skog i Sverige. Det är en yta som är bra mycket större än Öland. Stubbarna som blir kvar utgör en stor del av den totala mängden död ved i dagens produktionsskogar. Jag har genom min studie visat att mossor som lever på död ved (vedlevande), som man normalt bara associerar med gamla skogar (bl.a. den rödlistade vedtrappmossan och fridlysta grön sköldmossa), också kan leva på stubbar och annan grov död ved i ungskogar nära så kallade nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper är områden i produktionsskogen som skogsstyrelsen har pekat ut som extra värdefulla för rödlistade arter. De innehåller ofta strukturer som påminner om naturskogar, t.ex. mycket död ved. Sådan information som min studie har gett kan visa sig vara värdefull. Stubbar är nämligen aktuella just nu. Eftersom jakten på koldioxidneutral energi hela tiden ökar riktas nu blickar mot stubbskörd, dvs. att man rycker upp stubbar med rötterna efter att träden är avverkade och använder veden till bioenergi. Tar man upp stubbarna riskerar man dessutom att förstöra annan grov död ved vid skörden. Förra året anmäldes 5010 ha för planerad stubbskörd och det är en siffra som med stor sannolikhet kommer att öka kommande år. Därför pågår forskning vid SLU i Uppsala för att utreda positiva och negativa effekter av en storskalig stubbskörd. Grov död ved är en stor bristvara i den moderna produktionsskogen. I en naturskog dör gamla träd kontinuerligt och det skapas en jämn tillgång på död ved för sådana organismer som kräver det för sin överlevnad. Men eftersom träden i en produktionsskog avverkas långt innan de naturligt skulle dö bryts den naturliga, kontinuerliga tillförseln av död ved. Istället skapas tillfälligt stora mängder genom de grenar och stubbar som blir kvar på ett kalhygge efter en slutavverkning, för att sedan minska kraftigt när skogen blir äldre. Denna minskning och förändring av den döda veden har orsakat att hälften av Sveriges rödlistade arter är sådana som är beroende av död ved. Det finns nämligen mängder av organismer som kräver död ved för sin överlevnad. Några grupper där det finns många vedlevande arter är insekter, mossor, svampar och lavar. Även om stubbar och annan död ved som skapas vid slutavverkning alltså inte har kommit till naturligt kan den ändå vara viktig p.g.a. att det inte finns så mycket annan död ved att välja på. Om man kan ta reda på under vilka förutsättningar stubbar kan vara värdefulla för ovanliga vedlevande arter kan man undanta dessa från stubbskörd. En stubbskörd som tar hänsyn till bl.a. vedlevande organismer på ett sådant sätt att de viktiga stubbarna sparas behöver inte vara negativ och kan möjligtvis bidra till att öka andelen koldioxidneutral energi. Men då måste vi ta reda på var de viktiga stubbarna finns så att dessa kan skyddas. Min slutsats är att stubbar i närheten av nyckelbiotoper kan hysa vedlevande arter som missgynnas av det moderna skogsbruket och att de därför bör undantas från stubbskörd. 2011-03-01 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/2323/1/hultby_s_110303.pdf Hultby, Simon, 2011. Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands : importance of local environmental variables, propagule sources, and distance to bordering woodland key habitats. Second cycle, A1E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Ecology <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-415.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-8-996 eng |
| spellingShingle | Plant ecology Handling, transport, storage and protection of forest products Forestry - General aspects Forestry production Nature conservation and land resources Renewable energy resources Hultby, Simon Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| title | Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| title_full | Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| title_fullStr | Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| title_full_unstemmed | Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| title_short | Epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| title_sort | epixylic, forest-interior bryophytes in young stands |
| topic | Plant ecology Handling, transport, storage and protection of forest products Forestry - General aspects Forestry production Nature conservation and land resources Renewable energy resources |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/2323/ https://stud.epsilon.slu.se/2323/ |