Berättelsen i landskapsarkitektens arbetsprocess
Arkitekter har länge använt sig av och inspirerats av berättelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstå hur detta kan gå till, vad berättelserna kan innehålla och varför de används. Den inledande delen av examensarbetet ägnade jag därför åt litterat...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2283/ |
| Sumario: | Arkitekter har länge använt sig av och inspirerats av berättelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstå hur detta kan gå till, vad berättelserna kan innehålla och varför de används. Den inledande delen av examensarbetet ägnade jag därför åt litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var också att själv prova ett arbetsätt som
inkluderade en berättelse och att därefter reflektera kring arbetet med denna.
Berättelser används inte bara som inspiration utan också i syftet att ge enplats mening. Bland de texter jag läst presenterades olika åsikter kring
om det är möjligt för arkitekten att skapa mening och förmedla berättelser genom landskapet. Kan arkitekten styra meningsskapandet och berätta genom landskapet eller skapas meningen helt och hållet hos betraktaren eller brukaren av platsen (Swaffield red., 2002, sid. 89-101)?
I den första delen av arbetet studerade jag också några olika typer av
konkreta arbetssätt som inkluderade berättande. I boken LandscapeNarratives, Design Practices for Telling Stories (Potteiger & Purinton,1998) skriver författarna om berättelser och dess samband med landskaparkitektur. Jag använde några av begreppen från boken, exempelvis "Berättelser som genererar form" och "Landscape storytelling" för att reflektera kring de olika arbetsätten som jag studerat (Potteiger & Purinton, 1998 sid.11). Jag kom i denna del av arbetet fram till att berättelser, förutom av de ovan nämnda anledningarna, också kan användas för att kommunicera att förslag.
I den andra delen av examensarbetet provade jag två av arbetssätt som inkluderade berättelser. Uppgiften var att göra en déskiss för en planerad bostadsgård i centrala Västerås. Platsen för bostadsgården ligger i ett området som präglas av den 100-åriga industrihistoria som fi nns i Västerås.
Bostadsgården är en smal och omsluten plats som till stor del kommer bli skuggig.
Platsens historia påverkade valet av arbetssätt och val av berättelse. I mitt exempel fungerade berättelsen framförallt som en inspirationskälla och ett stöd i sökandet efter ett temaord. Jag valde att utgå från ett kapitel i romanen Mig äger ingen av Åsa Linderborg (2007). Romanen utspelar sig i Västerås och ger en bild av livet i staden och kulturen kring metallverken och ASEA. Jag valde också att utifrån de exempel jag studerat
"uppfinna" brukare som hjälpte mig att precisera gårdens funktionskrav och som också var en del i att kommunicera idéskissen.
I de avslutande delarna diskuterade jag kring mitt examensarbete, arbetet med berättelserna och hur de påverkade min gestaltningsprocess. Mitt fokusi processen
flyttades, från att vanligtvis framförallt ligga på problemlösning,till att mer koncentreras till berättelsens temaord. Arbetet med berättelsen gjode det också enklare att komma igång med skissarbetet då jag hade texten att utgå ifrån i sökandet efter temaord. |
|---|