Urban kompostering - i lägenhetshushåll
Sammanfattning Att låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2253/ |
| _version_ | 1855570408803139584 |
|---|---|
| author | Hultqvist, Gunnel |
| author_browse | Hultqvist, Gunnel |
| author_facet | Hultqvist, Gunnel |
| author_sort | Hultqvist, Gunnel |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Sammanfattning
Att låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas.
Däremot är det just det som eftersträvas i en varmkompost - nämligen värmen – som bör undvikas i en maskkompost, eftersom kompostmask inte tål hög värme.
Innan maskarna kan börja äta av det komposterade avfallsmaterialet måste nedbrytningen ha satts igång. Mikroorganismer i form av bakterier, svampar och aktinomyceter påbörjar omedelbart nedbrytningen. Organismernas aktivitet gör att värmen stiger samt att fuktigheten ökar då nedbrytningen frigör vatten och koldioxid. För att reglera dessa parametrar måste kol/kvävekvoten balanseras. I färskt organiskt avfall är vattenhalten ofta hög och avfallet måste därför blandas upp med torrt, kolrikt material, som kan suga upp överskottsvätska, samt balansera förhållandet mellan kol och kväve, till exempel kutterspån eller rivet tidningspapper. C/N-kvoten bör ligga på 25-30/1.
Maskarnas kapacitet är begränsad och mängden avfall som läggs i komposten måste regleras efter uppskattad mängd mask. Kompostens storlek har också betydelse. En flackare kompost kan ta emot mer avfall än en trängre eftersom materialet fördelas på en större yta.
|
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU2253 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU22532015-10-21T14:27:54Z https://stud.epsilon.slu.se/2253/ Urban kompostering - i lägenhetshushåll Hultqvist, Gunnel Sammanfattning Att låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas. Däremot är det just det som eftersträvas i en varmkompost - nämligen värmen – som bör undvikas i en maskkompost, eftersom kompostmask inte tål hög värme. Innan maskarna kan börja äta av det komposterade avfallsmaterialet måste nedbrytningen ha satts igång. Mikroorganismer i form av bakterier, svampar och aktinomyceter påbörjar omedelbart nedbrytningen. Organismernas aktivitet gör att värmen stiger samt att fuktigheten ökar då nedbrytningen frigör vatten och koldioxid. För att reglera dessa parametrar måste kol/kvävekvoten balanseras. I färskt organiskt avfall är vattenhalten ofta hög och avfallet måste därför blandas upp med torrt, kolrikt material, som kan suga upp överskottsvätska, samt balansera förhållandet mellan kol och kväve, till exempel kutterspån eller rivet tidningspapper. C/N-kvoten bör ligga på 25-30/1. Maskarnas kapacitet är begränsad och mängden avfall som läggs i komposten måste regleras efter uppskattad mängd mask. Kompostens storlek har också betydelse. En flackare kompost kan ta emot mer avfall än en trängre eftersom materialet fördelas på en större yta. 2011-02-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/2253/1/hultqvist_g_110209.pdf Hultqvist, Gunnel, 2011. Urban kompostering - i lägenhetshushåll. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Horticulture (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4810.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-4-378 swe |
| spellingShingle | Hultqvist, Gunnel Urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| title | Urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| title_full | Urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| title_fullStr | Urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| title_full_unstemmed | Urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| title_short | Urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| title_sort | urban kompostering - i lägenhetshushåll |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/2253/ https://stud.epsilon.slu.se/2253/ |