Slopandet av revisionsplikten
Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunkt ansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde ut ekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort att många andra intresse...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2185/ |
| Sumario: | Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunkt
ansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde ut
ekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort att
många andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktion
av garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år har
missnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts. Med bakgrund i detta framlade Statens
Offentliga Utredningar (SOU) nyligen ett förslag om att slopa revisionsplikten för små
aktiebolag. Syftet med denna uppsats blir således att utreda vilka konsekvenser lagändringen
får enligt intressenterna, det vill säga de som är beroende av bolagets räkenskaper i syfte att
uppfylla egna mål.
Uppsatsens teoretiska referensram bygger på intressentmodellen. De intressentgrupper som
valts ut av författaren är ägare och ledning, stat och kommun, kreditgivare och revisorer.
Urvalet gjordes utifrån vilka intressenter författaren ansåg påverkas mest av slopandet av
revisionsplikten. Personliga intervjuer genomfördes med representanter för var och en av
dessa grupper. För gruppen ägare och ledning intervjuades organisationen Företagarnas,
kreditgivare representerades av Sveriges Enskilda Bank (SEB) samt Bankföreningen. Stat och
kommun representerades av Skatteverket (SKV) och Ekobrottsmyndigheten (EBM), och
slutligen så intervjuades en auktoriserad revisor på Deloitte för att representera revisorer.
Ur representanternas svar kan utläsas en viss likstämmighet gällande slopandets
konsekvenser. Framförallt påvisar det empiriska materialet revisionens många sidor och olika
betydelse för olika intressenter. Representanter för stat och kommun spår att ökade kostnader
för EBM och SKV är att vänta. Representanter för kreditgivare belyser istället den största
förändringen i att oreviderade siffror kan ge högre ränta på lån eller till och med svårighet att
erhålla lån. Representanter för ägare och ledning och revisorer menar att det på glesbygden
kommer bli ökad konkurrens men att konkurrensläget i städerna förblir oförändrat. |
|---|