Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland
Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras. Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre uts...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A1E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2011
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/2154/ |
| _version_ | 1855570395439038464 |
|---|---|
| author | Torstensson, Per-Ove |
| author_browse | Torstensson, Per-Ove |
| author_facet | Torstensson, Per-Ove |
| author_sort | Torstensson, Per-Ove |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.
Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.
Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.
För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.
Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland. Detta beror på att tillväxteffekten ökar med stigande bonitet. På dikad torvmark där fältvegetationen ligger mellan lågstarr och fräken visar alla företagsekonomiska kalkyler på positivt nuvärde oavsett trädslag. Sprids askan i en härdad form som är långsamtlöslig med skyddszoner mot vattendrag tyder de flesta studierna på att negativa miljöeffekter undviks på både fastmark och dikad torvmark. |
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU2154 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2011 |
| publishDateSort | 2011 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU21542012-04-20T14:17:18Z https://stud.epsilon.slu.se/2154/ Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland Torstensson, Per-Ove Forestry production Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras. Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan. Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet. För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland. Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland. Detta beror på att tillväxteffekten ökar med stigande bonitet. På dikad torvmark där fältvegetationen ligger mellan lågstarr och fräken visar alla företagsekonomiska kalkyler på positivt nuvärde oavsett trädslag. Sprids askan i en härdad form som är långsamtlöslig med skyddszoner mot vattendrag tyder de flesta studierna på att negativa miljöeffekter undviks på både fastmark och dikad torvmark. 2011-01-14 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/2154/1/Torstensson_P_O_110114.pdf Torstensson, Per-Ove, 2011. Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland. Second cycle, A1E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Economics <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-300.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-2-516 swe |
| spellingShingle | Forestry production Torstensson, Per-Ove Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland |
| title | Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland |
| title_full | Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland |
| title_fullStr | Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland |
| title_full_unstemmed | Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland |
| title_short | Markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i Götaland |
| title_sort | markvärdets förändring efter askspridning till skogsmark i götaland |
| topic | Forestry production |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/2154/ https://stud.epsilon.slu.se/2154/ |