Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas
Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättning...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Energy and Technology
2010
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570378248683520 |
|---|---|
| author | Svensson, Mårten |
| author_browse | Svensson, Mårten |
| author_facet | Svensson, Mårten |
| author_sort | Svensson, Mårten |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.
Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas.
Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag. Dessa biprodukter lämpar sig väl för biogasproduktion. Kraftvärmeproduktion från den utvunna biogasen ger stort överskott av elektricitet och värme.
Det är omöjligt att teoretiskt bestämma exakt hur stort energiöverskottet blir, men överskottet av elektricitet bör enligt beräkningar variera mellan ca 2200 MWh och ca 1650 MWh på årlig basis. Överskottet av värme bör på samma sätt variera mellan ca 3050 MWh och ca 2300 MWh per år.
Elöverskottet kan säljas men för värmeöverskottet finns ingen praktisk tillämpning i dag, däremot ges förslag på framtida användning.
Med tanke på det ökade behovet av areal och det stora energiöverskottet verkar det studerade odlingssystemet lämpligast att införa i ett samarbete mellan gårdar, alternativt på en större gård som redan har tillgång till stor areal. Biogasanläggningen bör ses som en anläggning som skapar möjligheter till utökad verksamhet på gården eller i byn genom att den ger tillgång på energi. |
| format | H1 |
| id | RepoSLU2023 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| publisher | SLU/Dept. of Energy and Technology |
| publisherStr | SLU/Dept. of Energy and Technology |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU20232012-04-20T14:16:49Z Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas Energy balance - biogas on diary farm : high quality forage to milk cows and low quality forage to biogas digester Svensson, Mårten gårdsbaserad biogas energianvändning energibalans högkvalitetsvall vall Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar. Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag. Dessa biprodukter lämpar sig väl för biogasproduktion. Kraftvärmeproduktion från den utvunna biogasen ger stort överskott av elektricitet och värme. Det är omöjligt att teoretiskt bestämma exakt hur stort energiöverskottet blir, men överskottet av elektricitet bör enligt beräkningar variera mellan ca 2200 MWh och ca 1650 MWh på årlig basis. Överskottet av värme bör på samma sätt variera mellan ca 3050 MWh och ca 2300 MWh per år. Elöverskottet kan säljas men för värmeöverskottet finns ingen praktisk tillämpning i dag, däremot ges förslag på framtida användning. Med tanke på det ökade behovet av areal och det stora energiöverskottet verkar det studerade odlingssystemet lämpligast att införa i ett samarbete mellan gårdar, alternativt på en större gård som redan har tillgång till stor areal. Biogasanläggningen bör ses som en anläggning som skapar möjligheter till utökad verksamhet på gården eller i byn genom att den ger tillgång på energi. SLU/Dept. of Energy and Technology 2010 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/2023/ |
| spellingShingle | gårdsbaserad biogas energianvändning energibalans högkvalitetsvall vall Svensson, Mårten Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| title | Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| title_full | Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| title_fullStr | Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| title_full_unstemmed | Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| title_short | Energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| title_sort | energibalans för biogas på mjölkgård : högkvalitetsvall till mjölkkor och lågkvalitetsvall till biogas |
| topic | gårdsbaserad biogas energianvändning energibalans högkvalitetsvall vall |