Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie
Hudsjukdomar är ett vanligt förekommande problem hos getter i till exempel Storbritannien och då framför allt ektoparasiter. I Sverige vet vi inte så mycket om läget när det gäller hudsjukdomar hos getter. Löss, stafylokock-dermatiter, orf och öronskador tros vara vanliga bland getter i Sverige m...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2022
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855573015018864640 |
|---|---|
| author | Kreutz, Matilda |
| author_browse | Kreutz, Matilda |
| author_facet | Kreutz, Matilda |
| author_sort | Kreutz, Matilda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hudsjukdomar är ett vanligt förekommande problem hos getter i till exempel Storbritannien och då
framför allt ektoparasiter. I Sverige vet vi inte så mycket om läget när det gäller hudsjukdomar hos
getter. Löss, stafylokock-dermatiter, orf och öronskador tros vara vanliga bland getter i Sverige
medan svenska getter anses vara fria från skabbkvalstren Sarcoptes och Psoroptes. Inga studier för
att undersöka förekomsten av dessa parasiter har dock genomförts i Sverige enligt vår kännedom.
Syftet med denna studie var att få en första bild av läget vad gäller hudsjukdomar och kliniska
tecken på dessa hos svenska getter. Ett ytterligare syfte var att undersöka förekomst av parasiterna
Chorioptes och Psoroptes hos getter i Sverige.
Studien bestod av två delar – en enkätundersökning och en del med gårdsbesök. Under gårdsbesöken genomfördes kliniska undersökningar på getter med avseende på huden, samt provtagning
för Chorioptes, Psoroptes och även bakteriologi där det ansågs motiverat.
Från enkätundersökningen mottogs 26 fullständiga svar från getägare, där den vanligaste rasen
var svensk lantras och besättningsstorleken varierade mellan 13 och 130 getter. Det var vanligt med
inköp av djur, men däremot hade ingen beskrivit karantänsrutiner överensstämmande med SVA:s
rekommendationer. Majoriteten av de svarande hade sett någon typ av hudförändring hos sina getter,
men däremot var det ovanligt att tillståndet diagnosticerats av veterinär. Det vanligast konstaterade
var löss och enstaka hade haft konstaterade fall av stafylokock-dermatit eller zinkbrist.
Gårdsbesök gjordes på åtta gårdar och sammanlagt 65 getter undersöktes. Majoriteten av dessa
hade någon typ av hudlesion där lindrig förekomst av krustor distalt på benen var vanligast. På varje
gård togs samlingsprov för PCR-analys av Chorioptes, där 7/8 var positiva. På två av gårdarna
utfördes uppföljande provtagning med direktmikroskopering av skrapprover för Chorioptes, där
parasiten påvisades på båda gårdarna. Att Chorioptes är vanligt förekommande hos getter stämmer
överens med resultat från tidigare studier från till exempel Storbritannien. Vidare sågs endast
lindriga förändringar, eller inga hudförändringar alls, hos de getter som undersöktes på de gårdar
som testade positivt vilket stämmer överens med bilden från tidigare studier i andra länder. Inga
getter testade positivt för Psoroptes, vilket bekräftar den tidigare bilden av läget i landet. Inte heller
några kliniska tecken som tydde på demodikos eller Sarcoptes sågs i studien.
Krustor på juver och/eller i och runt nos provtogs för Staphylococcus (S.) aureus. Sammanlagt
analyserades nio prover, från fyra olika gårdar, varav 7 var positiva. Inget av isolaten var penicillinas-positivt. Endast ett prov analyserades för allmän bakteriologi och detta var utan växt.
Resultaten talar för att det är vanligt med olika typer av hudåkommor hos svenska getter och att
specifikt Chorioptes och S. aureus-dermatit är vanligt. I och med att studiepopulationen var så liten
kan dock inga slutsatser angående hela getpopulationen i landet dras utifrån detta. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU18163 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU181632022-08-25T01:01:04Z Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie Skin diseases amongst Swedish goats : a pilot study Kreutz, Matilda getter hudsjukdomar Sverige Chorioptes Staphylococcus aureus PCR enkätundersökning Hudsjukdomar är ett vanligt förekommande problem hos getter i till exempel Storbritannien och då framför allt ektoparasiter. I Sverige vet vi inte så mycket om läget när det gäller hudsjukdomar hos getter. Löss, stafylokock-dermatiter, orf och öronskador tros vara vanliga bland getter i Sverige medan svenska getter anses vara fria från skabbkvalstren Sarcoptes och Psoroptes. Inga studier för att undersöka förekomsten av dessa parasiter har dock genomförts i Sverige enligt vår kännedom. Syftet med denna studie var att få en första bild av läget vad gäller hudsjukdomar och kliniska tecken på dessa hos svenska getter. Ett ytterligare syfte var att undersöka förekomst av parasiterna Chorioptes och Psoroptes hos getter i Sverige. Studien bestod av två delar – en enkätundersökning och en del med gårdsbesök. Under gårdsbesöken genomfördes kliniska undersökningar på getter med avseende på huden, samt provtagning för Chorioptes, Psoroptes och även bakteriologi där det ansågs motiverat. Från enkätundersökningen mottogs 26 fullständiga svar från getägare, där den vanligaste rasen var svensk lantras och besättningsstorleken varierade mellan 13 och 130 getter. Det var vanligt med inköp av djur, men däremot hade ingen beskrivit karantänsrutiner överensstämmande med SVA:s rekommendationer. Majoriteten av de svarande hade sett någon typ av hudförändring hos sina getter, men däremot var det ovanligt att tillståndet diagnosticerats av veterinär. Det vanligast konstaterade var löss och enstaka hade haft konstaterade fall av stafylokock-dermatit eller zinkbrist. Gårdsbesök gjordes på åtta gårdar och sammanlagt 65 getter undersöktes. Majoriteten av dessa hade någon typ av hudlesion där lindrig förekomst av krustor distalt på benen var vanligast. På varje gård togs samlingsprov för PCR-analys av Chorioptes, där 7/8 var positiva. På två av gårdarna utfördes uppföljande provtagning med direktmikroskopering av skrapprover för Chorioptes, där parasiten påvisades på båda gårdarna. Att Chorioptes är vanligt förekommande hos getter stämmer överens med resultat från tidigare studier från till exempel Storbritannien. Vidare sågs endast lindriga förändringar, eller inga hudförändringar alls, hos de getter som undersöktes på de gårdar som testade positivt vilket stämmer överens med bilden från tidigare studier i andra länder. Inga getter testade positivt för Psoroptes, vilket bekräftar den tidigare bilden av läget i landet. Inte heller några kliniska tecken som tydde på demodikos eller Sarcoptes sågs i studien. Krustor på juver och/eller i och runt nos provtogs för Staphylococcus (S.) aureus. Sammanlagt analyserades nio prover, från fyra olika gårdar, varav 7 var positiva. Inget av isolaten var penicillinas-positivt. Endast ett prov analyserades för allmän bakteriologi och detta var utan växt. Resultaten talar för att det är vanligt med olika typer av hudåkommor hos svenska getter och att specifikt Chorioptes och S. aureus-dermatit är vanligt. I och med att studiepopulationen var så liten kan dock inga slutsatser angående hela getpopulationen i landet dras utifrån detta. In countries such as Great Britain skin diseases among goats are very common, mainly ectoparasites. We don’t know much about the current state of skin diseases among goats in Sweden. Lice, staphylococcal infections, orf and ear damages are believed to be common among goats in Sweden, but Swedish goats seem to be free from the mites Sarcoptes and Psoroptes. To our knowledge, no studies have examined the presence of these parasites in Sweden. The purpose of this study was to gain a first look at the current situation when it comes to skin diseases and the clinical signs of these diseases within the Swedish goat population. Another purpose was to examine the presence of the parasites Chorioptes and Psoroptes. The study was executed through both a survey and farm visits. During the visits to the farms, the goats were clinically examined, focusing on the skin. Samplings of the parasites Chorioptes and Psoroptes was carried out as well as bacteriological examination when indicated. The survey obtained 26 full answers from goat owners who’s most common breed was Swedish landrace and the herd size ranged from 13 to 130 goats. The survey showed that it was common to by goats from other farms, but no one described routines of quarantine that were aligned with SVA:s recommendations. The majority of the respondents answered that they had detected some kind of skin lesions, although having the lesions diagnosed by a veterinarian was rare. The most common disease to be confirmed was lice and on a rare occasion there had been confirmed cases of staphylococcal infection or zink deficiency. Eight farms received a visit and a total of 65 goats were examined for this study. The majority of the goats had some kind of skin lesion, the most common being mild scaling on the lower part of the limbs. At each farm an aggregate sample for PCR analysis of Chorioptes bovis was collected and the majority were positive. Follow up visits were made at two farms where skin scrapings were examined under the microscope and Chorioptes was detected at both farms. The fact that the parasite Chorioptes is a common occurrence amongst goats coincide with the results from previous studies, for example from Great Britain. Furthermore, only mild lesions, or no skin lesions at all, were shown amongst the goats examined at the farms that tested positive, and this also coincide with the outcome from previous studies in other countries. No goats tested positive for Psoroptes, which confirms the previous view of the current state in the country. No clinical signs indicating demodicosis or Sarcoptes were detected in this study. Crusts on udders or in the nose were tested and analyzed for Staphylococcus (S.) aureus. A total of nine samples were analyzed from four different farms where seven were positive. None of the isolates were positive for penicillinase. Only one test was analyzed for other bacteria and that did not result in any growth. The results show that it is common with different types of skin lesions amongst Swedish goats and specifically Chorioptes and S. aureus-dermatitis were common. Since the population of the study was small, no conclusions about the country’s entire goat population can be made based on this study. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2022 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/18163/ |
| spellingShingle | getter hudsjukdomar Sverige Chorioptes Staphylococcus aureus PCR enkätundersökning Kreutz, Matilda Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| title | Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_full | Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_fullStr | Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_full_unstemmed | Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_short | Hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_sort | hudsjukdomar hos svenska getter : en pilotstudie |
| topic | getter hudsjukdomar Sverige Chorioptes Staphylococcus aureus PCR enkätundersökning |