Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland

Artportalen är Sveriges centrum för medborgarforskning för arter och har bidragit till miljontals inrapporteringar. Medborgarforskningen kan vara ett viktigt verktyg för framtida forskning, trots osystematiskt insamlade data. I Sverige för 100 år sedan var bävern (Castor fiber) utdöd. Bävern återinp...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Öhlund, Andreas
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Ecology 2022
Materias:
_version_ 1855573012855652352
author Öhlund, Andreas
author_browse Öhlund, Andreas
author_facet Öhlund, Andreas
author_sort Öhlund, Andreas
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Artportalen är Sveriges centrum för medborgarforskning för arter och har bidragit till miljontals inrapporteringar. Medborgarforskningen kan vara ett viktigt verktyg för framtida forskning, trots osystematiskt insamlade data. I Sverige för 100 år sedan var bävern (Castor fiber) utdöd. Bävern återinplanterades 1922 och idag återfunnen i stora delar av landet med en population på cirka 100 000 – 130 000 individer. Den här studien undersöker bäverns utbredning genom att inventera bäverspår i tre åar runt Uppsala, Hågaån, Fyrisån och Jumkilsån och hur Artportalen kan bidra till inrapportering av bäverspår. Syftet i arbetet var att se i vilken mån det fanns ett samband mellan rapporterna i Artportalen och en grundlig inventering samt om det fanns någon korrelation mellan hur många människor som rört sig i området och bäverspårsinrapporteringar. Inventerade bäverspår bestod av gnagmärken, hyddor, fördämningar och trampspår. Artportalen användes för att göra en avgränsning där endast bäverspår valdes. Studien visar att det är ett svagt samband mellan inrapporterade bäverspår och inventering av bäverspår, men med olika resultat om hur svagt samband det är mellan de olika åarna. Trots att det hittades 181 bäverspår längs Jumkilsån, fanns inga rapporter i Artportalen. Resultaten fick fram korrelation i Hågaån och Fyrisån där Fyrisån visade det starkaste sambandet. Bävern finns i alla åar och föredrar inte att befinna sig nära Uppsala stad, vilket inte stämmer överens med inrapporteringar i Artportalen. Studien tar upp olika orsaker till underrapportering bland annat att det finns kunskapsbrist angående bäverspår och bäverns närvaro, att rapporter bara sker vid lättåtkomliga platser och där fler människor rör sig.
format M2
id RepoSLU18149
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2022
publishDateSort 2022
publisher SLU/Dept. of Ecology
publisherStr SLU/Dept. of Ecology
record_format eprints
spelling RepoSLU181492022-08-20T01:02:42Z Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland How do the reports of beaver tracks in Artportalen differentiate from the actual occurrence? : a study of beaver tracks in rivers in Uppland Öhlund, Andreas bäver Artportalen medborgarforskning inventering Uppland Uppsala Artportalen är Sveriges centrum för medborgarforskning för arter och har bidragit till miljontals inrapporteringar. Medborgarforskningen kan vara ett viktigt verktyg för framtida forskning, trots osystematiskt insamlade data. I Sverige för 100 år sedan var bävern (Castor fiber) utdöd. Bävern återinplanterades 1922 och idag återfunnen i stora delar av landet med en population på cirka 100 000 – 130 000 individer. Den här studien undersöker bäverns utbredning genom att inventera bäverspår i tre åar runt Uppsala, Hågaån, Fyrisån och Jumkilsån och hur Artportalen kan bidra till inrapportering av bäverspår. Syftet i arbetet var att se i vilken mån det fanns ett samband mellan rapporterna i Artportalen och en grundlig inventering samt om det fanns någon korrelation mellan hur många människor som rört sig i området och bäverspårsinrapporteringar. Inventerade bäverspår bestod av gnagmärken, hyddor, fördämningar och trampspår. Artportalen användes för att göra en avgränsning där endast bäverspår valdes. Studien visar att det är ett svagt samband mellan inrapporterade bäverspår och inventering av bäverspår, men med olika resultat om hur svagt samband det är mellan de olika åarna. Trots att det hittades 181 bäverspår längs Jumkilsån, fanns inga rapporter i Artportalen. Resultaten fick fram korrelation i Hågaån och Fyrisån där Fyrisån visade det starkaste sambandet. Bävern finns i alla åar och föredrar inte att befinna sig nära Uppsala stad, vilket inte stämmer överens med inrapporteringar i Artportalen. Studien tar upp olika orsaker till underrapportering bland annat att det finns kunskapsbrist angående bäverspår och bäverns närvaro, att rapporter bara sker vid lättåtkomliga platser och där fler människor rör sig. Artportalen is Sweden's center for citizen science and has contributed to millions of reports of species. Citizen research can be an important tool for future research, despite unsystematically collected data. In Sweden 100 years ago, the beaver (Castor fiber) was extinct. The beaver was re-implanted in 1922 and today found in large parts of the country with a population of about 100,000 - 130,000 individuals. This study examines the beaver's distribution by inventorying beaver tracks in three rivers around Uppsala, Håga river, Fyris river and Jumkils river and how Artportalen can contribute to the reporting of beaver tracks. The purpose of the work was to see if the citizen science had a connection with a thorough inventory and if there was any correlation between how many people moved in the area and beaver track reports. Inventory of beaver tracks consisted of gnaw marks, lodges, dams, and prints. The species portal was used to make a demarcation where only beaver tracks were selected. The study shows that there is a weak correlation between reported beaver tracks and an inventory of beaver tracks, but with different results about how weak the connection is across the different rivers. Even though 181 beaver tracks were found along Jumkils river, there were no reports in Artportalen. Results showed correlation of beaver tracks in Håga river and Fyris river, where Fyris river showed the strongest correlation. The beaver is found in all rivers and does not prefer to be close to the city of Uppsala, which is not in line with reports in Artportalen. The study addresses various reasons for underreporting for instance that there is a lack of knowledge regarding beaver tracks and the beaver's presence in Uppland, that reports only take place at easily accessible places and where more human activity occurs. SLU/Dept. of Ecology 2022 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/18149/
spellingShingle bäver
Artportalen
medborgarforskning
inventering
Uppland
Uppsala
Öhlund, Andreas
Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland
title Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland
title_full Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland
title_fullStr Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland
title_full_unstemmed Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland
title_short Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland
title_sort hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i uppland
topic bäver
Artportalen
medborgarforskning
inventering
Uppland
Uppsala