Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar
Den biologiska mångfalden i de boreala skogarna har minskat. Det finns flera orsaker till detta, varav ett är trakthyggesbruket. På grund av trakthyggesbruk har dynamiken och strukturen i skogarna förändrats och strukturen till ett onaturligt tillstånd. Det skapas inte mycket gammal skog p.g.a. slut...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855573012653277184 |
|---|---|
| author | Arnvik, William Gustavsson, Emil |
| author_browse | Arnvik, William Gustavsson, Emil |
| author_facet | Arnvik, William Gustavsson, Emil |
| author_sort | Arnvik, William |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den biologiska mångfalden i de boreala skogarna har minskat. Det finns flera orsaker till detta, varav ett är trakthyggesbruket. På grund av trakthyggesbruk har dynamiken och strukturen i skogarna förändrats och strukturen till ett onaturligt tillstånd. Det skapas inte mycket gammal skog p.g.a. slutavverkning. Naturliga störningar, som skogsbränder, har ersatts av störningar orsakade av människor såsom kalhyggen och gallringar. Död ved som är en av de viktigaste faktorerna för skogsekosystems biologisk mångfald, tas vanligtvis bort från skogen när avverkning utförs. Detta kommer i sin tur att påverka organismer negativt. För att få skogen att återvända till ett mer naturligt tillstånd kan restaureringsåtgärder utföras såsom luckhuggning och naturvårdsbränning. Vi har genomfört en studie som undersöker hur luckhuggning och naturvårdsbränning påverkar förekomsten av flygande insekter och pollinatörer i insektsfamiljerna skalbaggar (Coleoptera), flugor (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera). Totalt studerades 18 bestånd, innefattande sex brända, sex luckhuggna och sex referens/kontrollbestånd. Abundansen studerades och ett Kruskal-Wallis-test gjordes för att se om en signifikant skillnad förekom för abundansen mellan åtgärderna. För åtgärd och total abundans för alla familjer fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad. För varje insektsorder var det endast skalbaggar som hade en signifikant skillnad mellan abundans och åtgärd med tre gånger antalet skalbaggar i brända bestånd jämfört med luckhuggna- och referensbestånd. Pollinatörerna bin i ordningen steklar och blombockar i ordningen skalbaggar, visade signifikant skillnad med högre abundans i brända bestånd. Slutsatsen är att naturvårdsbränning hade högre abundans av skalbaggar, bin och blombockar, jämfört med de andra beståndstyperna 11 år efter naturvårdsbränning utförts. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU18148 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU181482022-08-20T01:02:24Z Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar Forest restoration’s impact on flying insects Arnvik, William Gustavsson, Emil Naturvårdsbränning Luckhuggning Skogsrestaurering Boreal skog Död ved Naturvård Den biologiska mångfalden i de boreala skogarna har minskat. Det finns flera orsaker till detta, varav ett är trakthyggesbruket. På grund av trakthyggesbruk har dynamiken och strukturen i skogarna förändrats och strukturen till ett onaturligt tillstånd. Det skapas inte mycket gammal skog p.g.a. slutavverkning. Naturliga störningar, som skogsbränder, har ersatts av störningar orsakade av människor såsom kalhyggen och gallringar. Död ved som är en av de viktigaste faktorerna för skogsekosystems biologisk mångfald, tas vanligtvis bort från skogen när avverkning utförs. Detta kommer i sin tur att påverka organismer negativt. För att få skogen att återvända till ett mer naturligt tillstånd kan restaureringsåtgärder utföras såsom luckhuggning och naturvårdsbränning. Vi har genomfört en studie som undersöker hur luckhuggning och naturvårdsbränning påverkar förekomsten av flygande insekter och pollinatörer i insektsfamiljerna skalbaggar (Coleoptera), flugor (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera). Totalt studerades 18 bestånd, innefattande sex brända, sex luckhuggna och sex referens/kontrollbestånd. Abundansen studerades och ett Kruskal-Wallis-test gjordes för att se om en signifikant skillnad förekom för abundansen mellan åtgärderna. För åtgärd och total abundans för alla familjer fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad. För varje insektsorder var det endast skalbaggar som hade en signifikant skillnad mellan abundans och åtgärd med tre gånger antalet skalbaggar i brända bestånd jämfört med luckhuggna- och referensbestånd. Pollinatörerna bin i ordningen steklar och blombockar i ordningen skalbaggar, visade signifikant skillnad med högre abundans i brända bestånd. Slutsatsen är att naturvårdsbränning hade högre abundans av skalbaggar, bin och blombockar, jämfört med de andra beståndstyperna 11 år efter naturvårdsbränning utförts. The biodiversity in the boreal forests has decreased. There are many reasons, but a big reason behind it is clearcut forestry. Due to clearcut forestry, the dynamics in the forests have changed and the structure has been altered to a non-natural condition. Not a lot of old-growth forests are created due to harvesting. Natural disturbances, such as wildfire, has been replaced by human-made disturbances like clearcutting and thinning. Deadwood, which is one of the most important factors for forest ecosystem diversity, is usually removed from the forest when harvesting is performed. This will in turn affect organisms negatively. To “reverse” the forest into a more natural state, restoration treatments can be performed like gap-cutting and prescribed burning. We have conducted a study which investigates how gap-cutting and restoration burning affect the abundance of flying insects and pollinators in the insect order beetles (Coleoptera), flies (Diptera), hymenopterans (Hymenoptera) and butterflies (Lepidoptera). Six stands of each treatment burning, gap-cutting and control (no treatment) were studied. The abundance was studied and a Kruskal-Wallis test was performed to see if a significant difference occurred in abundance between the treatments. For treatment and total abundance of all families, there was no statistically significant difference. For each order, only beetles had a significant difference between abundance and treatment with three times the number of beetles in burned stands compared to gap-cut and reference stands. The pollinators bees in the insect order Hymenopterans and Lepturine beetles in the insect order beetles showed a significant difference with higher abundance in burned stands. Therefore, the conclusion is that prescribed burning had a higher abundance of beetles and bees compared to the other treatments 11 years after the burning was done. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2022 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/18148/ |
| spellingShingle | Naturvårdsbränning Luckhuggning Skogsrestaurering Boreal skog Död ved Naturvård Arnvik, William Gustavsson, Emil Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| title | Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| title_full | Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| title_fullStr | Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| title_full_unstemmed | Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| title_short | Insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (Coleoptera), tvåvingar (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| title_sort | insektsamhällen i restaurerade skogar : en studie på hur abundansen av insektordningarna skalbaggar (coleoptera), tvåvingar (diptera), steklar (hymenoptera) och fjärilar (lepidoptera) ser ut i luckhuggna och brända bestånd jämfört med kontrollskogar |
| topic | Naturvårdsbränning Luckhuggning Skogsrestaurering Boreal skog Död ved Naturvård |