Entreprenöriell benchmarking : Hur kan etablerade metoder leda till nytänkande lösningar inom den svenska lantbrukssektorn?
Till följd av förändringar på marknaden har kostnader för insatsvaror ökat kraftigt. Effekterna av detta väntas ge långvariga konsekvenser och utmaningar för den svenska lantbrukssektorn. Utmaningar som tvingar svenska lantbrukare till att ständigt söka efter nya lösningar för att förbättra verksamh...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Economics
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Till följd av förändringar på marknaden har kostnader för insatsvaror ökat kraftigt. Effekterna av detta väntas ge långvariga konsekvenser och utmaningar för den svenska lantbrukssektorn. Utmaningar som tvingar svenska lantbrukare till att ständigt söka efter nya lösningar för att förbättra verksamhetens utveckling och samtidigt bibehålla en konkurrenskraft på marknaden.
Att utveckla ett lantbruksföretag under dessa förhållande kan vara svårt. Denna studie undersöker hur lantbruksentreprenörens utveckling ser ut vid förändrade marknadsförhållanden. Studien utgår från svenska lantbrukets kontextuella förutsättningar för att tydliggöra hur lantbrukarnas entreprenörskap formas efter förutsättningarna. Att jämföra hur den egna verksamheten bär sig i förhållande till andras kan hjälpa lantbrukare att se om det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra verksamheten. En metod för jämförelse är benchmarking. Benchmarking är ett redskap som lantbruksföretag kan använda för att utforska strategiska möjligheter.
Studien syftar till att öka förståelsen för begreppet entreprenöriell benchmarking inom den svenska lantbrukssektorn. I denna studie tolkas begreppet som en oxymoron, och vi undersöker därför kopplingen mellan entreprenörskap och benchmarking. Genom att koppla teorier om entreprenörskap, benchmarking och det kontextuella sammanhanget undersöker studien hur begreppen förhåller sig till varandra.
Studien har kvalitativ inriktning, vilket innebär att vikt läggs vid ord vid insamling av material. I denna studie intervjuades fyra svenska lantbrukare med olika produktionsinriktningar. I studien används det empiriska materialet för att skapa en djupare förståelse för hur benchmarking användas i lantbrukarnas entreprenöriella utveckling.
Författarna utgick från de intervjuade lantbrukarnas perspektiv och analyserade materialet med hjälp av en tematisk analys. Efter att ha tematiskt analyserat kunde författarna härleda en slutsats genom att besvara uppsatsens forskningsfrågor och på så vis uppfylla syftet med studien.
Till följd av marknadsförändringar och höjda priser på insatsvaror belyser denna studie vikten av lantbruksverksamheternas flexibilitet och anpassningsbarhet. Inom den svenska lantbrukssektorn måste lantbrukare ta mycket större hänsyn till omgivningens förutsättningar som många gånger inte tydliggörs i teorin om benchmarking. Studien upptäckte därför att skillnaden mellan benchmarking och entreprenöriell benchmarking beror på lantbrukarnas kontextuella sammanhang och förmågan att använda benchmarking på ett entreprenöriellt sätt. |
|---|