Honlig reproduktion hos unga lodjur (Lynx lynx)
I Sverige lever Europas störa kattdjur – det eurasiska lodjuret (Lynx lynx). Arten klassas som livskraftig globalt sett men är i Sverige fridlyst sedan 90-talet och klassas som sårbar enligt 2020 års rödlista. Sedan 1990-talet har man i Sverige genomfört en årlig inventering av lodjur för att upp...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | I Sverige lever Europas störa kattdjur – det eurasiska lodjuret (Lynx lynx). Arten klassas som
livskraftig globalt sett men är i Sverige fridlyst sedan 90-talet och klassas som sårbar enligt 2020
års rödlista.
Sedan 1990-talet har man i Sverige genomfört en årlig inventering av lodjur för att uppskatta
stammens storlek och utveckling. Denna inventering ligger sedan till grund för beslut kring bland
annat licensjakt och fortsatt förvaltning av den svenska lodjursstammen. Inventeringen baseras på
observationer av familjegrupper, det vill säga lodjurshonor med årsungar, och med hjälp av omräkningsfaktorer beräknar man sedan populationens totala storlek. Dessa omräkningsfaktorer baseras i
hög utsträckning på den förväntade andelen lodjurshonor som kan reproducera sig, varför ytterligare
kunskap kring lodjurens reproduktion, och i synnerhet unga lodjurshonors reproduktion, fyller ett
stort syfte. Detta på grund av att stammens totala reproduktionskapacitet sannolikt varierar beroende
av fertiliteten hos framför allt unga lodjurshonor.
Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka unga lodjurshonors
reproduktion. Detta på grund av att det är information som i hög utsträckning påverkar den fortsatta
förvaltningen såväl som hållbarheten hos den svenska lodjurpopulationen och potentiellt även den
hos andra lodjursarter.
Reproduktionsorgan från 151 lodjurshonor i ålder 1-3 år undersöktes makroskopiskt, bland annat
med avseende på strukturer i äggstockarna som representerar vilket reproduktionsstadium djuret
befinner sig i och placentaärr i livmodern som visar om djuret varit dräktig eller ej. Informationen
från dessa undersökningar kombinerades med data kring ålder, vikt, hull och dödsplats. Detta är data
som Statens Veterinärmedicinska anstalt samlar in i samband med den rutinmässiga obduktion som
genomförs vid omhändertagandet av kroppar.
Resultaten kunde inte påvisa några regionala skillnader i vare sig könsmognad eller dräktighetsandel hos varken 1-åriga eller 2-åriga lodjurshonor. Det kunde inte heller påvisas en skillnad i
kroppsvikt eller hull mellan 1-åriga honor som genomgått könsmognad jämfört med de som inte
gjort det. Detsamma gällde för 2-åriga honor. Resultaten indikerade även att persisterande gulkroppar, ett unikt fenomen hos lodjuren, inte tycks ha en stöttande roll för dräktighet.
Studien bekräftade en del av de slutsatser som dragits av tidigare studier som genomförts inom
samma område. För att kunna dra generella slutsatser kring faktorer som potentiellt har en inverkan
på lodjurens reproduktion krävs dock mer data från en mer harmoniserad grupp samt säkrare
undersökningsmetoder än enbart makroskopisk för att fastställa exempelvis reproduktionsstadium.
Som ett verktyg i den fortsatta förvaltningen av den svenska populationen är metoden dock fullt
duglig, varför fortsatt utvärdering av reproduktionsorgan och insamling av data fyller ett stort värde
även framledes. |
|---|