Kväve i åldrande gröna tak
Gröna tak kan erbjuda ekosystemtjänster på annars outnyttjade ytor vilket kan vara fördelaktigt i städer om strävar efter förtätning. Gröna tak bildar ett ekosystem som är konstruerat av människan och det finns idag inte så mycket forskning på hur ekosystemtjänsterna förändras över tid och med ol...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H2 |
| Language: | Swedish |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855573008719020032 |
|---|---|
| author | Lejon, Linnéa |
| author_browse | Lejon, Linnéa |
| author_facet | Lejon, Linnéa |
| author_sort | Lejon, Linnéa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Gröna tak kan erbjuda ekosystemtjänster på annars outnyttjade ytor vilket kan vara fördelaktigt i
städer om strävar efter förtätning. Gröna tak bildar ett ekosystem som är konstruerat av människan
och det finns idag inte så mycket forskning på hur ekosystemtjänsterna förändras över tid och med
olika typer av tak. Växtligheten är de som bidrar till att dessa ekosystemtjänster fungerar. Men
växtligheten är samtidigt beroende av kväve för att inte tillväxten ska begränsas. Därför är det
viktigt att studera hur kvävet i taken förändras över tid och för olika taktyper.
Detta arbete har utförts som en del i ett pågående forskningsprojekt på SLU i Alnarp.
Forskningsprojektet studerar ett antal gröna tak i Malmö och Helsingfors utifrån hur dess
ekosystemtjänster förändras över tid. Detta arbete har fokuserat på att studera hur kvävehalt och
kvävemängd i substraten förändras över tid och med olika taktyper vid gröna tak i Helsingfors.
Men även att undersöka indikation på kvävefixering i mossan på de gröna taken.
Slutsatser som kan dras av arbetet är att kvävet i substraten påverkas av taktyp och takålder. Där
sedumtak tenderar förlora kväve med åldern och ängstakens kvävehalt ökar med åldern.
Resultaten visar även att kvävet i sedumtaken påverkas av substratdjupet mer än vad ängstaken
gör. Kvävehalt och kvävemängd ökade även med ökad organiskhalt i substraten oavsett taktyp.
Att kvävehalten i ängstakens substrat ökar med åldern kan minska risk för kvävebrist och på lång
sikt gynna växtligheten på taken, vilket i sin tur gynnar takens förutsättningar för att leverera de
förväntade ekosystemtjänsterna.
Slutsats kan även dras om att det fordras mer forskning om mossans roll på gröna tak och dess
bidrag till kvävefixering. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU18121 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU181212022-08-16T01:04:34Z Kväve i åldrande gröna tak Lejon, Linnéa gröna tak kvävecykel i gröna tak kväveisotop 15N kvävefixering mossa Gröna tak kan erbjuda ekosystemtjänster på annars outnyttjade ytor vilket kan vara fördelaktigt i städer om strävar efter förtätning. Gröna tak bildar ett ekosystem som är konstruerat av människan och det finns idag inte så mycket forskning på hur ekosystemtjänsterna förändras över tid och med olika typer av tak. Växtligheten är de som bidrar till att dessa ekosystemtjänster fungerar. Men växtligheten är samtidigt beroende av kväve för att inte tillväxten ska begränsas. Därför är det viktigt att studera hur kvävet i taken förändras över tid och för olika taktyper. Detta arbete har utförts som en del i ett pågående forskningsprojekt på SLU i Alnarp. Forskningsprojektet studerar ett antal gröna tak i Malmö och Helsingfors utifrån hur dess ekosystemtjänster förändras över tid. Detta arbete har fokuserat på att studera hur kvävehalt och kvävemängd i substraten förändras över tid och med olika taktyper vid gröna tak i Helsingfors. Men även att undersöka indikation på kvävefixering i mossan på de gröna taken. Slutsatser som kan dras av arbetet är att kvävet i substraten påverkas av taktyp och takålder. Där sedumtak tenderar förlora kväve med åldern och ängstakens kvävehalt ökar med åldern. Resultaten visar även att kvävet i sedumtaken påverkas av substratdjupet mer än vad ängstaken gör. Kvävehalt och kvävemängd ökade även med ökad organiskhalt i substraten oavsett taktyp. Att kvävehalten i ängstakens substrat ökar med åldern kan minska risk för kvävebrist och på lång sikt gynna växtligheten på taken, vilket i sin tur gynnar takens förutsättningar för att leverera de förväntade ekosystemtjänsterna. Slutsats kan även dras om att det fordras mer forskning om mossans roll på gröna tak och dess bidrag till kvävefixering. Green roofs can offer ecosystem services on otherwise unused surfaces, which can be beneficial in cities if they strive for densification. Green roofs form an ecosystem that is constructed by humans and there is currently not much research on how ecosystem services change over time and with different types of roofs. Vegetation is what contributes to the functioning of these ecosystem services. But at the same time, vegetation is dependent on nitrogen so that growth is not restricted. Therefore, it is important to study how the nitrogen in the green roofs changes over time and for different roof types. This work has been carried out as part of an ongoing research project at SLU in Alnarp. The research project studies a number of green roofs in Malmö and Helsinki based on how their ecosystem services change over time. This work has focused on studying how the nitrogen content and amount of nitrogen in the substrates change over time and with different roof types at green roofs in Helsinki. But also to investigate indication of nitrogen fixation in the moss on the green roofs. Conclusions that can be drawn from the work are that the nitrogen in the substrates is influenced by roof type and roof age. Where sedum roofs tend to lose nitrogen with age and the nitrogen content of meadow roofs increases with age. The results also show that the nitrogen in the sedum roofs is affected by the substrate depth more than the meadow roofs do. Nitrogen content and amount of nitrogen also increased with increased organic content in the substrates regardless of roof type. The fact that the nitrogen content in the meadow roof substrate increases with age can reduce the risk of nitrogen deficiency and in the long term benefit the vegetation on the roofs, which in turn benefits the roofs' conditions for delivering the expected ecosystem services. Conclusion can also be drawn that more research is needed on the role of moss on green roofs and its contribution to nitrogen fixation. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2022 H2 swe https://stud.epsilon.slu.se/18121/ |
| spellingShingle | gröna tak kvävecykel i gröna tak kväveisotop 15N kvävefixering mossa Lejon, Linnéa Kväve i åldrande gröna tak |
| title | Kväve i åldrande gröna tak |
| title_full | Kväve i åldrande gröna tak |
| title_fullStr | Kväve i åldrande gröna tak |
| title_full_unstemmed | Kväve i åldrande gröna tak |
| title_short | Kväve i åldrande gröna tak |
| title_sort | kväve i åldrande gröna tak |
| topic | gröna tak kvävecykel i gröna tak kväveisotop 15N kvävefixering mossa |