Ta känslorna på allvar : konstnärliga metoder i gestaltade livsmiljöer
I den här uppsatsen undersöker vi ett perspektiv på stadsutveckling där konstnärliga metoder får mer utrymme. Syftet är att undersöka hur konst kan användas för att belysa omätbara värden i gestaltade livsmiljöer. Vår tes är att omätbara värden inte får det utrymme som behövs på grund av effektivi...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | I den här uppsatsen undersöker vi ett perspektiv på stadsutveckling där konstnärliga metoder får mer
utrymme. Syftet är att undersöka hur konst kan användas för att belysa omätbara värden i gestaltade
livsmiljöer. Vår tes är att omätbara värden inte får det utrymme som behövs på grund av effektivisering
och vinstjakt. Vi argumenterar från teorin att vi ser en utbredning av NPM (New Public Management)
i Sverige inom vilket mätbara värden är det enda som förstås. De omätbara värdena vi efterfrågar handlar
ibland om välmående, men det är också känslor. Hur det känns att gå på en gata och hur upplevelsen
av en offentlig miljö känns för den individuella människan. Vi konstaterar att det finns ett behov av att
belysa omätbara värden och att konst kan vara ett sätt att göra det på. Konsten behöver alltså få en
viktigare plats i stadsutvecklingen. Vi ser också att det kan vara svårt att implementera konstnärliga
metoder eftersom systemet efterfrågar mätbarhet och att det kräver mycket av den individuella
planeraren och arkitekten att våga utmana dessa system. Vi bygger upp en teoretisk tolkningsram vilken
vi använder som ett analysverktyg för att testa vår tes genom intervjuer. I intervjuerna har vi pratat med
professionella utövare inom konst, arkitektur, regional planering men också Domkyrkan i Lund. Vi tittar
också på arbetet med Råängen, ett projekt med ambition att föra in konsten som en integral del i
utformningsarbetet.
Vi konstaterar att konstnärliga metoder skulle behöva ingå i det grundackord som sätter ton för hur
vi hanterar problemlösning i stadsplaneringen idag. Konst kan då bli en motkraft i samhället som kan
hjälpa oss hantera icke-vetande i en planering som annars syftar till att skapa bestämdhet kring framtiden |
|---|