Studenters och djursjukskötares attityder till djur och djurs välfärd
Icke-humana djur utgör en integrerad och viktig del i både samhället som stort och för den enskilda privatpersonen. Djuren används i dag på många olika sätt, där sällskapsdjuren har rollen som en vän eller familjemedlem, medan andra djur används inom livsmedelsindustrin, forskning och för nöjes s...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Icke-humana djur utgör en integrerad och viktig del i både samhället som stort och för den enskilda
privatpersonen. Djuren används i dag på många olika sätt, där sällskapsdjuren har rollen som en vän
eller familjemedlem, medan andra djur används inom livsmedelsindustrin, forskning och för nöjes
skull. Användningsområdena för de olika djurslagen är många, likaså är attityden till djuren
varierande. Då djur får en allt högre status och annorlunda roll i samhället är det viktigt att förstå
studenters attityder till djur och djurs välfärd, då studenter utgör en påverkande faktor i den framtida
samhällsutvecklingen. Även djursjukskötares attityder till djur och djurs välfärd viktigt, då
djursjukskötares omvårdande roll ger en direkt påverkan på djurs välfärd.
För att undersöka studenters och djursjukskötares attityder till djur och djurs välfärd granskades
publikationer i olika former. Med syfte att få en internationell överblick är all litteratur som
granskades till denna litteraturstudie av utländsk härkomst. Resultatet från denna studie visade att
synen på djur och animal sentience, djurs förmåga att känna, varierade, där olika djurslag ansågs
inneha olika grad av förmåga att känna. Även studenters attityder till djur och djurs välfärd varierade
mellan olika nationaliteter och könstillhörigheter. Detta påvisades också bland veterinärstudenter,
där kvinnliga veterinärstudenter visade mer och konsekvent empati till djur genom utbildningen än
vad de manliga veterinärstudenterna gjorde, vars empati minskade med studieåren. Andra faktorer
som kunde påverka attityder till djur och djurs välfärd var utbildningsnivå, kultur, tidigare
erfarenheter med djur med flera. Resultaten för djursjukskötarstudenter och djursjukskötare visade
att den främsta anledningen till karriärsvalet var kärleken till och viljan att vårda om och rädda djur,
vilket också var djursjukskötarstudenters och djursjukskötares inre motivation på arbetsplatsen.
Samtidigt varierade kvalifikationer inom yrkesrollen som djursjukskötare internationellt. Därför
råder det viss osäkerhet kring huruvida resultaten i detta arbete är av representativ karaktär i Sverige.
I och med att djurs och människors liv och välfärd är tätt sammanlänkade och globalisering är ett
faktum behövs mer förståelse om djur och djurs välfärd världen över. Därtill behövs fler studier om
attityder till djur och djurs välfärd hos veterinärer, djursjukskötare och studenter till dessa
professioner, då djurhälsopersonal utgör en viktig roll inom djurvälfärd. Inte minst gäller det
djursjukskötare, då djuromvårdnad utöver veterinärmedicinsk behandling utgör en oumbärlig faktor
i djurs livskvalitet, välmående och välfärd. |
|---|