Telefontriage inom svensk smådjurssjukvård : en enkätstudie om strategier och standardiserade protokoll
Telefontriage är en komplex arbetsuppgift som syftar till att ge patienter vård i rätt tid och att effektivisera flödet på akutmottagningen. Inom humanvården används ofta standardiserade protokoll för telefontriage som ett komplement till personalens egen kunskap och erfarenhet. Syftet är att de...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Telefontriage är en komplex arbetsuppgift som syftar till att ge patienter vård i rätt tid och att
effektivisera flödet på akutmottagningen. Inom humanvården används ofta standardiserade
protokoll för telefontriage som ett komplement till personalens egen kunskap och erfarenhet. Syftet
är att de ska bidra till mer korrekta och samstämmiga bedömningar och därmed en högre
patientsäkerhet. Medan telefontriage inom humanvården är en väl undersökt arbetsprocess saknas
idag vetenskapligt underlag för hur telefontriage utförs inom djursjukvården. Syftet med denna
enkätstudie var att undersöka hur personal inom den svenska smådjurssjukvården utför telefontriage,
om det förekommer standardiserade protokoll, vad de innehåller och hur personalens inställning till
dessa är.
En webbaserad enkät distribuerades per e-post till 296 smådjursvårdgivare i Sverige. Enkäten
innehöll frågor om strategier för handläggning av akutfall via telefon, förekomst av standardiserade
protokoll och dess innehåll, respondenternas inställning till telefontriage och standardiserade
protokoll samt tre korta fall att triagera. Enkäten besvarades i sin helhet av142 respondenter och
svaren från dessa enkäter bearbetades deskriptivt.
Respondenter med olika yrkestitlar och erfarenhet ställde i stort sett samma frågor och använde
liknande strategier vid telefontriage. Detta med undantag av veterinärer som i lägre grad än andra
yrkeskategorier i studien valde att rådfråga kollegor. Vissa av respondenterna angav att de hade
tillgång till standardiserade protokoll för telefontriage. Protokollen innehöll bland annat viktiga
frågor att ställa, information om olika symptom, hur snart vård ska uppsökas samt förslag på råd att
ge. En del respondenter använde triageprotokoll validerade för fysisk triage på akutmottagningen
även vid telefontriage. Legitimerad djurhälsopersonal och respondenter med längre erfarenhet i
branschen använde standardiserade protokoll mer sällan. Majoriteten av respondenterna som inte
redan hade tillgång till ett standardiserat protokoll ansåg att de skulle kunna ha nytta av ett sådant
med undantag av respondenter inom yrkesgruppen veterinärer. Bedömning och rådgivning var i
stora drag samstämmiga i enkätens tre triagefall men det förekom motstridiga råd.
Det behövs ytterligare studier på hur telefontriage utförs inom djursjukvården idag, hur de
standardiserade protokollen som används ser ut och hur de borde utvecklas för att säkerställa god
patientsäkerhet. Majoriteten av respondenterna i denna studie trodde sig kunna ha nytta av
standardiserade protokoll men dessa måste valideras och utbildningsåtgärder bör vidtas för att
säkerställa att de ses som det stöd de är tänkta att vara.
Nyckelord: bedömning, beslutshjälpmedel, djursjukvård, erfarenhet, humanvård, patientsäkerhet,
rekommendation, råd, standardisering, stöd, triageprotokoll, utbildning, yrkeskategorier |
|---|