Svenska hästägares upplevelser vid avlivning av häst på klinik och i fält
Avlivning av sin häst är en process många hästägare måste gå igenom. Det kan vara en upprörande process som ofta väcker starka känslor. Hur händelseförloppet upplevs av hästägaren kan påverkas av många faktorer, bland annat vilken avlivningsmetod som används och hur djurhälsopersonalens bemötande...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Avlivning av sin häst är en process många hästägare måste gå igenom. Det kan vara en upprörande
process som ofta väcker starka känslor. Hur händelseförloppet upplevs av hästägaren kan påverkas
av många faktorer, bland annat vilken avlivningsmetod som används och hur djurhälsopersonalens
bemötande upplevs. Syftet med detta kandidatarbete var att skapa en ökad förståelse för vilka
fördelar och risker som finns med de olika avlivningsmetoderna, samt hur djurhälsopersonalens
bemötande påverkar helhetsintrycket av avlivningen för hästägare.
För att besvara dessa frågor användes litteratursökning och en enkätstudie som riktade sig till
hästägare som hade varit med om en avlivning av en häst de själva ägt. Studiens resultat kan däremot
inte generaliseras till hela Sveriges hästägarpopulation bland annat på grund av att enkäten
distribuerades i ett urval av hästinriktade Facebook-grupper. Många hästägarare kan därmed ha
förbisetts då troligtvis inte alla hästägare är medlemmar i Facebook eller i de valda grupperna.
Resultatet från enkäten visade att majoriteten av hästägarna upplevde djurhälsopersonalens
bemötande som positivt, men det framgick även att ett mindre antal respondenter upplevt mindre
positiva bemötanden.
Enligt denna enkätstudie var den vanligaste avlivningsmetoden bultning följt av blodavtappning,
intravenös avlivning och sist kulgevär som endast ett fåtal respondenter angav som metod.
Respondenterna upplevde avblodningen som den största nackdelen vid användande av bultpistol på
grund av den stora mängden blod. Att hästen faller och att utövaren som avlivar kan träffa fel med
bultpistolen är risker som beskrivs i litteraturen. Däremot upplevdes denna metod av hästägarna som
ett snabbt slut för hästen, vilket de upplevde som positivt. Hantering av avlivningsvätska är en stor
risk i samband med intravenös avlivning, däremot upplevde hästägarna att den största nackdelen
med denna metod var att det kunde ta lång tid innan hästen dödförklarades. Dock upplevdes detta
som en lugn och smidig process. Kulgevär var en avlivningsmetod som endast ett fåtal respondenter
valde som svarsalternativ, vilket gör det svårt att dra slutsatser från. Risker med den metoden kan
vara att kulan rikoschetterar och att den som skjuter träffar fel.
Nyckelord: avblodning, avlivningsmetod, bemötande, bultpistol, djurhälsopersonal, intravenös,
kommunikation, kulgevär |
|---|