Temporär urbanism som medel för en socialt hållbar stadsutveckling : att arbeta med sommargågator och utvärdering av dem
Som kreativt och innovativt planeringsverktyg har företeelsen temporär urbanism blivit alltmer populär de senaste åren. Temporär urbanism innebär att åtgärder tillämpas för att förändra en plats under en begränsad tid. De motiveras utifrån dess flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig efte...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Som kreativt och innovativt planeringsverktyg har företeelsen temporär urbanism blivit alltmer
populär de senaste åren. Temporär urbanism innebär att åtgärder tillämpas för att förändra en
plats under en begränsad tid. De motiveras utifrån dess flexibilitet och förmåga att snabbt
anpassa sig efter stadens behov, och som ett resurseffektivt sätt att introducera nya
användningsområden i det offentliga rummet för stadens invånare. I Sverige återfinns detta
fenomen bland annat i form av sommargågator, som syftar till att tillfälligt transformera bilgator
till gågator med folkliv, trygghet och attraktivitet som primärt fokus. Trots att metoden växer
som ett alternativt planeringsverktyg beskriver litteraturen att få undersökningar, jämförande
bedömningar eller kritiska reflektioner hittills gjorts över deras effekter. Det råder också
svårigheter att utvärdera och följa upp sociala och mjuka värden, eftersom det saknas metoder
som kan kvantifiera dessa. För att temporära åtgärder ska motiveras och legitimeras vid
stadsutveckling framöver, bör metoder som stärker uppföljning och utvärdering av deras effekter
tillämpas. I studien ställs den övergripande frågan: På vilket sätt kan utvärdering av sociala
aspekter i temporära platsutvecklingsprojekt användas som ett medel för att uppnå socialt hållbar
stadsutveckling? Frågeställningen besvaras med en litteraturstudie i kombination med tre
fallstudier som fokuserar på hur trafikkontoren och näringslivet i Stockholm, Göteborg och
Malmö arbetar med att utvärdera städernas sommargågator.
En litteraturstudie används som kunskapsbas genom hela arbetets gång och kombineras med en
fallstudie i respektive stad. Fallstudierna ses som ett komplement till teorin för att i analys och
diskussion kunna dra paralleller och föra underbyggda resonemang. Utifrån analys och
diskussion presenteras ett antal slutsatser och rekommendationer i kapitel 7 som tillsammans
knyter ihop studien. Bland annat har två gemensamma anledningar till att utvärdera identifierats
från teorin och praktiken; dels för vidareutveckling, kompetensutveckling och beslutsfattande
inom den egna organisationen, och dels som återrapportering i form av påverkansarbete och
beslutsfattande till politiken. På så sätt är de utvärderingar som städerna genomför nyttiga redan
idag.
Men som slutsats konstateras även vikten av att utforma den temporära åtgärdens syfte och mål
som vägledande för utvärderingens syfte. Det bör alltså finnas en tydlig koppling mellan dessa
syften för att med utvärderingen identifiera relevanta indikatorer och därigenom kunna värdera
dess effekter och om åtgärdens mål uppnåtts. - Vilket inte överensstämmer med fallstudierna,
som utvärderar medborgarnas inställning och åsikter till projekten. I relation till detta
konstaterar studien att det vore mer passande att följa upp sommargågatornas syften, vilka då
skulle handla om att utvärdera de sociala effekter och värden som de fysiska åtgärderna
genererar. En sådan utvärdering rekommenderas att utföras med en metodtriangulering, som
bygger på en kombination av flera metoder i samma utvärdering. Detta för att skapa en mer
effektiv och allsidig bild av sommargågatorna. Med en systematisk och noggrann utvärdering
som ger en helhetsbild av sommargågatans effekter, skapas i sin tur ett gott underlag för
vidareutveckling, beslutsfattande och påverkansarbete, dels inom den egna
projektorganisationen och dels gentemot politiken. Utvärderingar kan därmed ge legitimitet till
åtgärder som främjar sociala värden och i större skala - för en socialt hållbar stadsutveckling. |
|---|