Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning
Temperaturmätning är vanligt förekommande inom djursjukvård för att ge en indikation på djurets hälsostatus. Vanligt är att temperaturen mäts rektalt men detta accepteras inte av alla patienter. Rektal temperaturmätning kan vara ett stressmoment för patienten, det kan även medföra en skaderisk fö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572972584042496 |
|---|---|
| author | Monto Zale, My |
| author_browse | Monto Zale, My |
| author_facet | Monto Zale, My |
| author_sort | Monto Zale, My |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Temperaturmätning är vanligt förekommande inom djursjukvård för att ge en indikation på djurets
hälsostatus. Vanligt är att temperaturen mäts rektalt men detta accepteras inte av alla patienter.
Rektal temperaturmätning kan vara ett stressmoment för patienten, det kan även medföra en
skaderisk för personal och en risk för smittspridning. Därtill kräver mätningen tid och hantering av
patienten.
Således finns ett behov av icke-invasiva metoder som ger ett tillförlitligt värde av
kroppstemperaturen. För häst i Sverige gäller sedan 2009 att vid utgivandet av ett nytt hästpass ska
hästen märkas med ett microchip som har ett ID-nummer. På marknaden finns idag microchip som
utöver identifikation även kan ange chipets temperatur, s. k. termochip, vilket potentiellt kan ersätta
rektal temperaturmätning till fördel för patient och personal.
Detta arbete syftade till att undersöka om det finns en korrelation mellan temperaturmätning
rektalt och med termochip samt att undersöka hästens beteende vid respektive mätmetod. I studien
deltog 17 varmblodshästar. Inför datainsamlingen chipmärktes samtliga med termochipet Lifechip
bio-thermo® tillverkat av Destron Fearing. Ett protokoll över beteenden utvecklades och graderades
i en skala från avslappnade till mer aktiva beteenden.
Datainsamling skedde genom att termochipet avlästes följt av rektal temperaturmätning med två
olika termometrar, denna ordning alternerades. Samtidigt observerades hästen och beteenden
noterades i protokollet. Insamlingen skedde tre dagar efter att termochipen satts in och pågick tre
dagar i följd i inomhusmiljö.
Analys av insamlad data skedde med Microsoft Excel där punktdiagram, lådagram,
stapeldiagram och t-test användes. De två termometrarna befanns ha en lätt korrelation till varandra
medan ringa korrelation fanns då termometrarnas mätvärden jämfördes med de hos termochipet.
Termochipet angav ett temperaturintervall om 37,2 – 38,2 °C vilket motsvarar normalt
temperaturintervall för häst mätt rektalt. Temperaturintervallet var något lägre för den ena
termometern (37,0 – 38,0 °C). Sammanfattningsvis finns belägg för att fortsätta studera termochip
in vitro och utforska dess begränsningar.
Utvärdering av beteenden vid mätningarna inleddes med modifiering av det tidigare protokollet.
Därefter poängsattes beteendena och redovisades i stapeldiagram. Ett t-test genomfördes mellan de
högsta värdena som erhållits för de två metoderna under var dag av datainsamlingen. Det framkom
ingen signifikant skillnad (p = 0,059) mellan att mäta temperaturen rektalt och genom avläsning av
termochip. Diskussion följde om problematiken med att använda beteende som indikation av en
metods lämplighet.
Sammanfattningsvis gav temperaturmätningarna under studien vid hand att ingen korrelation
finns mellan rektal temperaturmätning och temperaturmätning med termochip. Då termochipen ändå
visade ett intervall identiskt med normalt temperaturintervall så finns ändå en förhoppning om att
kunna använda termochip efter vidare forskning och etablering av ett referensintervall för metoden.
Beteendestudier visade en större repertoar av beteenden vid rektal temperaturmätning jämfört med
avläsning av termochip. Detta kan innebära att det är säkrare för djurhälsopersonalen och mindre
obehagligt för patienten att mäta temperaturen med termochip, under förutsättning att metoden
optimeras. |
| format | M3 |
| id | RepoSLU17902 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU179022022-07-01T01:02:54Z Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning Thermochips for horses : comparison with rectal temperature and behaviour during measurement Monto Zale, My beteende chip häst häst- microchip sensor temperatur termochip Temperaturmätning är vanligt förekommande inom djursjukvård för att ge en indikation på djurets hälsostatus. Vanligt är att temperaturen mäts rektalt men detta accepteras inte av alla patienter. Rektal temperaturmätning kan vara ett stressmoment för patienten, det kan även medföra en skaderisk för personal och en risk för smittspridning. Därtill kräver mätningen tid och hantering av patienten. Således finns ett behov av icke-invasiva metoder som ger ett tillförlitligt värde av kroppstemperaturen. För häst i Sverige gäller sedan 2009 att vid utgivandet av ett nytt hästpass ska hästen märkas med ett microchip som har ett ID-nummer. På marknaden finns idag microchip som utöver identifikation även kan ange chipets temperatur, s. k. termochip, vilket potentiellt kan ersätta rektal temperaturmätning till fördel för patient och personal. Detta arbete syftade till att undersöka om det finns en korrelation mellan temperaturmätning rektalt och med termochip samt att undersöka hästens beteende vid respektive mätmetod. I studien deltog 17 varmblodshästar. Inför datainsamlingen chipmärktes samtliga med termochipet Lifechip bio-thermo® tillverkat av Destron Fearing. Ett protokoll över beteenden utvecklades och graderades i en skala från avslappnade till mer aktiva beteenden. Datainsamling skedde genom att termochipet avlästes följt av rektal temperaturmätning med två olika termometrar, denna ordning alternerades. Samtidigt observerades hästen och beteenden noterades i protokollet. Insamlingen skedde tre dagar efter att termochipen satts in och pågick tre dagar i följd i inomhusmiljö. Analys av insamlad data skedde med Microsoft Excel där punktdiagram, lådagram, stapeldiagram och t-test användes. De två termometrarna befanns ha en lätt korrelation till varandra medan ringa korrelation fanns då termometrarnas mätvärden jämfördes med de hos termochipet. Termochipet angav ett temperaturintervall om 37,2 – 38,2 °C vilket motsvarar normalt temperaturintervall för häst mätt rektalt. Temperaturintervallet var något lägre för den ena termometern (37,0 – 38,0 °C). Sammanfattningsvis finns belägg för att fortsätta studera termochip in vitro och utforska dess begränsningar. Utvärdering av beteenden vid mätningarna inleddes med modifiering av det tidigare protokollet. Därefter poängsattes beteendena och redovisades i stapeldiagram. Ett t-test genomfördes mellan de högsta värdena som erhållits för de två metoderna under var dag av datainsamlingen. Det framkom ingen signifikant skillnad (p = 0,059) mellan att mäta temperaturen rektalt och genom avläsning av termochip. Diskussion följde om problematiken med att använda beteende som indikation av en metods lämplighet. Sammanfattningsvis gav temperaturmätningarna under studien vid hand att ingen korrelation finns mellan rektal temperaturmätning och temperaturmätning med termochip. Då termochipen ändå visade ett intervall identiskt med normalt temperaturintervall så finns ändå en förhoppning om att kunna använda termochip efter vidare forskning och etablering av ett referensintervall för metoden. Beteendestudier visade en större repertoar av beteenden vid rektal temperaturmätning jämfört med avläsning av termochip. Detta kan innebära att det är säkrare för djurhälsopersonalen och mindre obehagligt för patienten att mäta temperaturen med termochip, under förutsättning att metoden optimeras. Body temperature is used as an indicator of health status where a temperature above or below normal temperature may indicate compromised health. Traditionally in animal hospital care thermometry is performed rectally which may not always be possible due to uncooperative patients or may pose a risk for animal care workers. This technique is also time consuming and pose a risk for contamination. With these disadvantages in mind, there is a need for alternative techniques. In Sweden, horses are required to have a microchip for secure identification when issuing horse passports. Microchips may also include a temperature sensor device, marketed as thermochips, thus also allowing reading of temperature, which may be an alternative to rectal thermometry. The aim of this study was to investigate correlation of rectal and thermochip temperature acquisition, in the hopes of improving the usefulness of a non-invasive technique in animal hospital care. Additionally, the behaviour of the horses during acquisition was investigated, in the hopes of further promoting this non-invasive technique in animal hospital care and investigate the techniques in terms of animal welfare. The study engaged 17 horses. Three days prior to data collection the horses were equipped with thermochips, Lifechip bio-thermo®, produced by Destron Fearing. For behavioural studies, a protocol was developed, comprising of different behaviours with increasing order of discomfort and avoidance. During data collection, temperature was measured by chip reader and rectally by two different thermometers while behaviour during each type of sampling was noted. Data collection was conducted three days in a row. Data analysis was performed using Microsoft Excel and included X Y scatter charts, boxplot, column chart and t-test. A moderate correlation was found between the two thermometers used while no strong correlation was found between thermochip and rectal thermometry. One of the thermometers demonstrated a temperature range of 37.0 – 38.0 °C, slightly below normal rectal temperature range (37.2 – 38.2 °C), while the thermochip exhibited a temperature range identical to the normal range. This supports the idea of further studying thermochips to establish a reference range and improve utility of the technique. Behavioural protocol was modified according to exhibited behaviour of the horses. The sum of all behaviours was calculated and displayed in two column charts. A t-test was conducted comparing the highest single score for each horse with the lowest in each type of measurement. The results showed no significant difference (p = 0.059) comparing the two methods. Results of the behavioural part of this study could work in favor of using thermochips for temperature acquisition, as horses experiencing discomfort may pose a threat to animal care workers and undeniably is a decrease in animal well-being. To conclude, temperature measurements in this study does not show a correlation between thermochip and rectal temperature but provides some support for continuing research in developing a suitable reference range for thermochips. Behavioural studies revealed horses exhibited a greater behavioural repertoire during rectal thermometry compared with thermochip reading, indicating a potentially safer environment for animal care workers and improved patient well-being if temperature acquisition by thermochip could be optimized. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2022 M3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17902/ |
| spellingShingle | beteende chip häst häst- microchip sensor temperatur termochip Monto Zale, My Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| title | Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| title_full | Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| title_fullStr | Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| title_full_unstemmed | Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| title_short | Termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| title_sort | termochip för hästar : jämförelse med rektal temperatur och beteende vid mätning |
| topic | beteende chip häst häst- microchip sensor temperatur termochip |