Att arbeta för en värld som fungerar
I uppsatsen undersöks hur odlingsutbildningar utanför den akademiska världen överbryggar förståelsen av varandras filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkter. Studien undersöker skillnader och likheter mellan odlingsinriktningar, hur formella och informella samarbeten ser ut och redogör f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17869/ |
| _version_ | 1855572967000375296 |
|---|---|
| author | Norr, Hannes |
| author_browse | Norr, Hannes |
| author_facet | Norr, Hannes |
| author_sort | Norr, Hannes |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I uppsatsen undersöks hur odlingsutbildningar utanför den akademiska världen överbryggar förståelsen av varandras filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkter. Studien undersöker skillnader och likheter mellan odlingsinriktningar, hur formella och informella samarbeten ser ut och redogör för samtalen som pågår mellan representanter för odlingsinriktningarna. Studien är abduktiv och det teoretiska ramverket har växt fram i takt med att empirin samlats in. Metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Centrala begrepp för uppsatsen är ”kunskapssökande” och ”synsätt”. Studien utgår från Gilles Deleuzes & Félix Guattaris poststrukturalistiska förståelsemodell och organiseringsmönster ”rhizom” som uppmuntrar till ”samtal i mellanrummen”, som utmärks av att skapa nya kopplingar snarare än dialektiska samtal. Uppsatsen visar att informanterna har en öppenhet inför att förstå olika odlingsinriktningars filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkt, men att den förståelsen sträcker sig till en viss gräns, då informanterna upplever att verklighetsuppfattningarna delvis skiljer dem åt. Intervjuerna visar att det framför allt tycks utgöras av en upplevd skillnad, snarare än en verklig skillnad. Uppsatsen visar att informanterna delar både en holistisk syn på världen och en kritik mot hur livsmedelssystemet är organiserat på ett strukturellt plan. Merparten av informanterna uppfattar att odlare inom deras respektive synsätt, finner det främsta handlingsutrymmet för en hållbar omställning av livsmedelssystemet, inom den egna livsvärlden. I uppsatsen framkommer även att det pågår informella samtal mellan odlingsinriktningarna, där informanterna delar praktisk kunskap om odling i syfte att utröna hur det är möjligt att skapa hållbara odlingssystem. Detta sker bland annat genom att informanterna för de olika odlingsinriktningarna delar med sig av och studerar varandras kursmaterial. Informanterna uppfattar dock inte dessa samtal i sig som ett verktyg för förändring, utan menar framför allt att den rådande samhällsdiskursen förhindrar den hållbara omställningen av livsmedelssystemet. I studien diskuteras hur samtal om kunskapssyn skulle kunna öka förståelse mellan människor som strävar mot hållbar förändring av livsmedelssystemet. Tidigare forskning om den alternativa odlingsrörelsen har främst fokuserat på rörelsens strategier och upplevda motsättningar inom rörelsen. Resultatet från den här studien bidrar till att vidga förståelsen för hur gemensamma samtal, som efterföljs av handling understödjer en hållbar omställning av livsmedelssystemet. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17869 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU178692022-06-28T01:02:37Z https://stud.epsilon.slu.se/17869/ Att arbeta för en värld som fungerar Norr, Hannes Agricultural research Agricultural economics and policies I uppsatsen undersöks hur odlingsutbildningar utanför den akademiska världen överbryggar förståelsen av varandras filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkter. Studien undersöker skillnader och likheter mellan odlingsinriktningar, hur formella och informella samarbeten ser ut och redogör för samtalen som pågår mellan representanter för odlingsinriktningarna. Studien är abduktiv och det teoretiska ramverket har växt fram i takt med att empirin samlats in. Metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Centrala begrepp för uppsatsen är ”kunskapssökande” och ”synsätt”. Studien utgår från Gilles Deleuzes & Félix Guattaris poststrukturalistiska förståelsemodell och organiseringsmönster ”rhizom” som uppmuntrar till ”samtal i mellanrummen”, som utmärks av att skapa nya kopplingar snarare än dialektiska samtal. Uppsatsen visar att informanterna har en öppenhet inför att förstå olika odlingsinriktningars filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkt, men att den förståelsen sträcker sig till en viss gräns, då informanterna upplever att verklighetsuppfattningarna delvis skiljer dem åt. Intervjuerna visar att det framför allt tycks utgöras av en upplevd skillnad, snarare än en verklig skillnad. Uppsatsen visar att informanterna delar både en holistisk syn på världen och en kritik mot hur livsmedelssystemet är organiserat på ett strukturellt plan. Merparten av informanterna uppfattar att odlare inom deras respektive synsätt, finner det främsta handlingsutrymmet för en hållbar omställning av livsmedelssystemet, inom den egna livsvärlden. I uppsatsen framkommer även att det pågår informella samtal mellan odlingsinriktningarna, där informanterna delar praktisk kunskap om odling i syfte att utröna hur det är möjligt att skapa hållbara odlingssystem. Detta sker bland annat genom att informanterna för de olika odlingsinriktningarna delar med sig av och studerar varandras kursmaterial. Informanterna uppfattar dock inte dessa samtal i sig som ett verktyg för förändring, utan menar framför allt att den rådande samhällsdiskursen förhindrar den hållbara omställningen av livsmedelssystemet. I studien diskuteras hur samtal om kunskapssyn skulle kunna öka förståelse mellan människor som strävar mot hållbar förändring av livsmedelssystemet. Tidigare forskning om den alternativa odlingsrörelsen har främst fokuserat på rörelsens strategier och upplevda motsättningar inom rörelsen. Resultatet från den här studien bidrar till att vidga förståelsen för hur gemensamma samtal, som efterföljs av handling understödjer en hållbar omställning av livsmedelssystemet. The study examines how non-academic educations bridge understanding of each other's philosophical views and epistemological starting points. The study examines differences and similarities between farming orientations, what formal and informal collaborations look like and describes the ongoing conversations between representatives of the educations. The study is abductive, and the theoretical framework has emerged as the empirical data has been collected. The method used is semi-structured interviews. Central concepts for the study are "knowledge-seeking" and “outlook”. The study is based on Gilles Deleuzes & Félix Guattari's poststructuralist understanding model and organizational pattern "rhizome" which encourages "conversations in the space between", which is characterized by creating new connections rather than creating dialectical conversations. The study shows that the informants are open to understand the philosophical views and epistemological starting points of different farming orientations, but that this understanding extends to a certain limit, as the informants feel that the perceptions of reality partly separate them. The interviews show that above all it seems to be a perceived difference, rather than a real difference. The study shows that the informants share both a holistic worldview and a critique of how the food system is organized on a structural level. Most of the informants perceive that farmers, within their respective perspectives, find the main scope for action for a sustainable conversion of the food system, within their own lifeworld. The study also shows that there are informal conversations between the farming orientations, where the informants share practical knowledge about farming to find out how it is possible to create sustainable farming systems. This is done, among other things, by the informants for the different farming orientations by sharing and studying each other's course material. However, the informants do not perceive these conversations per se as a tool for change, but above all believe that the prevailing societal discourse prevents the sustainable adjustment of the food system. The study discusses how conversations about views of knowledge could increase understanding between people who strive for sustainable change in the food system. Previous research on the alternative food movement has mainly focused on the movement's strategies and perceived contradictions within the movement. The result of this study aims to broaden the understanding of how joint conversations, followed by action, support a sustainable transformation of the food system. 2022-06-21 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17869/3/norr-h-20220627.pdf Norr, Hannes, 2022. Att arbeta för en värld som fungerar : en studie om samtalets betydelse för att bygga ett hållbart livsmedelssystem. Second cycle, A2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500383 swe |
| spellingShingle | Agricultural research Agricultural economics and policies Norr, Hannes Att arbeta för en värld som fungerar |
| title | Att arbeta för en värld som fungerar |
| title_full | Att arbeta för en värld som fungerar |
| title_fullStr | Att arbeta för en värld som fungerar |
| title_full_unstemmed | Att arbeta för en värld som fungerar |
| title_short | Att arbeta för en värld som fungerar |
| title_sort | att arbeta för en värld som fungerar |
| topic | Agricultural research Agricultural economics and policies |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17869/ https://stud.epsilon.slu.se/17869/ |