De första månaderna i hemmet med en nydiagnostiserad katt med diabetes mellitus
Katter över hela världen drabbas av diabetes mellitus (DM). En sjukdom som obehandlad ofta resulterar i en utdragen hyperglykemi vilket i sin tur kan leda till ett katabolt tillstånd med en metabol acidos, något som kan vara livshotande. Katter drabbas vanligtvis av en diabetes likande människans...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17861/ |
| Sumario: | Katter över hela världen drabbas av diabetes mellitus (DM). En sjukdom som obehandlad ofta
resulterar i en utdragen hyperglykemi vilket i sin tur kan leda till ett katabolt tillstånd med en metabol
acidos, något som kan vara livshotande. Katter drabbas vanligtvis av en diabetes likande människans
typ två där målet med behandlingen är remission (inga kliniska tecken på diabetes). Vägen till
remission kan vara lång och innebära många förändringar i vardagen för både djurägare och katt.
Studien syftar till att ta reda på vilka livsstilsförändringar djurägarna behöver göra i samband med
kattens diagnos och det nya omvårdnadsbehovet. Genom hela arbetet är djurägarnas upplevelser i
fokus för att öka djurhälsopersonalens förståelse för vilken information djurägaren behöver och vad
de är oroliga över första tiden efter diagnos. Detta för att kunna stötta djurägarna på bästa sätt men
också för att få mer välmående patienter.
Arbetet består av en litteraturbakgrund innehållande vad sjukdomen DM innebär, lämpliga
förändringar i vardagen gällande utfodring, motion och medicinering samt hur relationen mellan
katt och djurägare kan påverkas. Via en enkät som distribuerades i facebookgruppen ”Kattdiabetes”
erhölls 57 svar från djurägare som ägde en katt med DM. Enkäten användes som underlag för att få
en djupare förståelse för djurägarnas känslor och upplevelser under den första tiden efter
diagnos. Enkäten bestod av 19 frågor gällande vad djurägaren var oroliga över, hur relationen
påverkats och om de saknade någon information från djurhälsopersonalen under de första besöken.
Insamlad data redovisas deskriptivt och kvalitativt.
I arbetet framkom att de första månaderna efter fastställd diabetesdiagnos kan vara intensiva för
djurägaren och kräva många förändringar i vardagen. En ökad aktivering är troligen positivt för
katter med DM men många djurägare i enkäten saknade rekommendation om aktivering från
djurhälsopersonalen. Majoriteten av respondenterna rekommenderades däremot förändring av
utfodringen, en rekommendation som många respondenter följde. Gällande relationen mellan
djurägare och katt påverkades den i merpart positivt efter fastställd diagnos av att djurägaren var
hemma mer och genom ökad hantering. Det fanns en oro bland djurägarna som besvarade enkäten
kring att klara av bland annat medicineringen. Kunskapen om sjukdomen hos djurhälsopersonalen
upplevdes ibland bristfällig och många djurägare vände sig till internet istället för till kliniken eller
djursjukhuset vid frågor. Vid fastställande av diagnos saknade flera djurägare viktig information om
bland annat hur provtagning med blodglukosmätare går till samt vid vilka symtom veterinär bör
kontaktas och detta är därför något djurhälsopersonalen måste bli bättre på att lära ut. En
diabetessköterska kan därför ha en viktig roll vid kontakten med djurägarna. Trots att flera personer
saknade en del information var huvuddelen djurägare nöjda med informationen de erhållit från
djurhälsopersonalen. Det krävs prospektiva studier om djurägarnas upplevelser den första tiden efter
diagnos för att få en djupare förståelse för hur denna tid uppfattas och vad som kan förbättra
upplevelsen och omvårdnaden av katten. |
|---|