Resiliens i det svenska lantbruket
Livsmedel har alltid varit en viktig del i mänsklighetens förmåga att utvecklas. Men vad händer när en störning påverkar landet och dess livsmedelsförsörjning? Sverige har länge haft en hög självförsörjningsgrad på livsmedel. Men sedan Sverige gick med i EU 1995 har den minskat till endast 50 %....
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2022
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/17858/ |
| Summary: | Livsmedel har alltid varit en viktig del i mänsklighetens förmåga att utvecklas. Men vad händer när
en störning påverkar landet och dess livsmedelsförsörjning? Sverige har länge haft en hög
självförsörjningsgrad på livsmedel. Men sedan Sverige gick med i EU 1995 har den minskat till
endast 50 %. Under den senaste tiden har även lantbruket påverkats av stora prishöjningar på
insatsvaror vilket kan leda till en lägre inhemsk produktion av livsmedel.
Frågan kring livsmedelsförsörjningen har blivit mer aktuell, det som påverkat i högsta grad är Covid-
19 pandemin och krig i Ukraina. Detta i sin tur ställer frågor kring lantbrukets motståndskraft där
resiliens är ett begrepp som beskriver ”ett systems förmåga att motstå svängningar i marknaden”
eller studsa tillbaka som ordets betydelse är på latin. Hur ser svenska lantbrukare och myndigheter
på livsmedelsproduktionen i Sverige och dess resiliens?
I denna studie redovisas ett arbete om hur svenska lantbrukare och myndigheter ser på lantbrukets
resiliens och dess påverkan på livsmedelsförsörjningen. Studien utförs med hjälp av kvalitativa
intervjuer som tar avstamp i det teoretiska ramverket, där begreppet resiliens beskrivs och hur det
kan implementeras i olika sammanhang. Inledningsvis ges en beskrivning kring lantbrukets
utveckling inom livsmedelsförsörjningen samt påverkan av det som händer i omvärlden.
Totalt medverkade fem respondenter, två lantbrukare samt tre sakkunniga på myndigheter som
jobbar med bland annat frågor kring livsmedelsförsörjning och resiliens. Respondenterna var
utspridda i Sverige vilket gjorde att vissa intervjuer kunde göras på plats medan vissa utfördes med
hjälp av videosamtal.
Sammanfattningsvis visar studien att det finns en bred syn bland respondenterna kring begreppet
resiliens. I modellerna syns två synsätt på resiliens där den ena är att återgå till det ursprungliga läget
och den andra är att utvecklas efter en störning. Myndigheterna som jobbar i ett större perspektiv
menar att förmågan att återgå till det normala är utgångspunkten, medan lantbrukarna som har sin
gård som utgångspunkt ser resiliens som förmågan att anpassa och utvecklas. För att förtydliga den
breda synen på resiliens utvecklade vi en egen modell på som inte har en cirkulär rörelse utan en
framåtgående rörelse. Efter det kom vi fram till ett förslag på ett ord som kan användas när återgång
till det normala inte är ett alternativ, proceliens. Begreppet kan beskriva hur en störning kan
användas för att utvecklas i stället för att åter gå till det normala. |
|---|