Vegetation som social konstruktion
Urbanisering är ett hot mot biologisk mångfald. När vi människor försämrar eller förstör ekosystem hotas allt liv på jorden. Vårt utnyttjande av naturresurser och ekosystem utgår ifrån modernitetstankar som grundar sig i en dualistisk uppdelning mellan natur och kultur. För att skapa förändring behö...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17834/ |
| Sumario: | Urbanisering är ett hot mot biologisk mångfald. När vi människor försämrar eller förstör ekosystem hotas allt liv på jorden. Vårt utnyttjande av naturresurser och ekosystem utgår ifrån modernitetstankar som grundar sig i en dualistisk uppdelning mellan natur och kultur. För att skapa förändring behöver vi därmed ifrågasätta hur vi socialt konstruerar världen. Uppsatsen undersöker hur värderingar och före-ställningar inom fysisk planering socialt konstruerar vegetation samt vilka konsekvenser detta kan få för ekologiska värden. Detta genom en fallstudie av omvandlingen där industriområdet Librobäck ska bli den funktionsblandade stadsdelen Börjetull. En kvalitativ analys av planeringsdokument kompletteras med fältobservationer och analyseras genom teorier om ordning och oordning, dikotomier, anomalier, metaforer samt urban ekologi. Studien visar att planer-ingens ordnande fortfarande utgår från antropocentriska värderingar och föreställningar grundade i det dikotomiska tankesätt som anses vara orsak till miljöproblemen. Därmed är det av intresse att ifrågasätta om planeringens målsättning att bidra till hållbar utveckling kan uppnås. |
|---|