Djursjukskötares upplevelser av postoperativ omvårdnad av bukopererade kolikhästar, med fokus på vätsketerapi, motion och utfodring
Bukoperation till följd av kolik är vanligt förekommande på större hästkliniker och potentiellt kan en individanpassad omvårdnad bidra till optimal återhämtning och minska risken för postoperativa komplikationer. På grund av en brist på forskning och är det inte fastställt vad som är lämplig omvå...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17825/ |
| Sumario: | Bukoperation till följd av kolik är vanligt förekommande på större hästkliniker och potentiellt kan
en individanpassad omvårdnad bidra till optimal återhämtning och minska risken för postoperativa
komplikationer. På grund av en brist på forskning och är det inte fastställt vad som är lämplig
omvårdnad för bukopererade kolikhästar. Det arbetas istället efter beprövad erfarenhet och i de fall
det finns vetenskaplig evidens. Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur några
svenska djursjukskötare upplevde eftervården av bukopererade kolikhästar på sina arbetsplatser på
svenska hästkliniker med avseende på vätsketerapi, motion och utfodring samt vilket stöd det finns
i litteraturen med fokus på samma aspekter.
Enligt tillgänglig litteratur är intravenös vätsketerapi av betydelse i den postoperativa perioden
för att undvika komplikationer som dehydrering och postoperativ ileus, men risk för övervätskning
finns också. Lidokain är ett läkemedel som rutinmässigt ges i samband med intravenös vätsketerapi
till bukopererade hästar postoperativt, främst i syfte att stimulera tarmmotoriken, men
studieresultaten beträffande effekten varierar. Även kontrollerade promenader för hand
implementeras rutinmässigt i den postoperativa omvårdnaden av bukopererade kolikhästar enligt
litteraturen. Promenader kan eventuellt bidra till ökad tarmmotilitet samt ökat välmående för hästen,
men vetenskaplig evidens saknas. Forskning tyder på att tidig näringstillförsel kan främja hästens
återhämtning med få komplikationer, men utfodringen bör anpassas efter individen och vilka tecken
på komplikationer den eventuellt uppvisar.
Tre svenska djursjukskötare med erfarenhet av omvårdnaden av bukopererade kolikhästar
intervjuades i detta kandidatarbete. På två av tre kliniker motionerades hästarna postoperativt enligt
respondenterna och på den tredje kliniken skedde det endast i undantagsfall. Enligt två av tre
respondenter påbörjades utfodringen postoperativt till de här hästarna först ett dygn efter operation
medan den tredje respondenten angav att utfodringen efter vissa ingrepp kunde påbörjas tidigare.
Enligt två respondenter administrerades intravenös vätska till alla bukopererade kolikhästar och den
enligt den tredje respondenten så administrerades det till nästintill alla. Respondenterna var alla
involverade i monitoreringen av hästarnas hydreringsgrad. Trots att djursjukskötare själva inte får
ordinera behandlingar så kan de bidra med betydelsefull kunskap och observationer gällande
patienternas status och återhämtning, och respondenterna ansåg att de kunde bidra till beslut
gällande vätsketerapi, motion och utfodring.
Detta kandidatarbete kan ge en inblick i hur den postoperativa omvårdnaden av bukopererade
kolikhästar ser ut i dagsläget och hur eftervården upplevs av några svenska djursjukskötare. Det
finns begränsat med vetenskapliga studier inom området, och ytterligare studier skulle kunna bidra
med mer kunskap för att skapa bättre evidens för de omvårdnadsåtgärder som rutinmässigt används
på hästkliniker |
|---|