Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax
Bland de växtparasitära nematoderna är släktet rotgallnematoder ett av de ekonomiskt sett mest betydelsefulla. I Sverige har ett flertal arter av rotgallnematoder påträffats och bland de som senast påträffats hör Meloidogyne chitwoodi och M. fallax som upptäcktes i Sverige år 2017 respektive 2018. M...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17817/ |
| _version_ | 1855572957923901440 |
|---|---|
| author | Johansson, Ellen |
| author_browse | Johansson, Ellen |
| author_facet | Johansson, Ellen |
| author_sort | Johansson, Ellen |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Bland de växtparasitära nematoderna är släktet rotgallnematoder ett av de ekonomiskt sett mest betydelsefulla. I Sverige har ett flertal arter av rotgallnematoder påträffats och bland de som senast påträffats hör Meloidogyne chitwoodi och M. fallax som upptäcktes i Sverige år 2017 respektive 2018. Meloidogyne chitwoodi och M. fallax orsakar stora skördeförluster världen över och klassas därför som karantänskadegörare inom Sverige och EU. Ett brett värdväxtregister och förmågan att motstå tuffa förhållanden, både abiotiska och biotiska, gör rotgallnematoderna till svårbekämpade skadedjur. Kemiska bekämpningsmetoder som jorddesinfektionsmedel och nematicider upplevs mer och mer förlegat i takt med att nya förbud inträder. I Sverige finns det inga godkända kemiska preparat mot växtparasitära nematoder, även om det fortfarande är godkänt i andra länder utanför Norden. Utan kemiska preparat uppstår nya utmaningar men också möjligheter. Stora förhoppningar ligger på biologiska bekämpningsmetoder och utnyttjande av diverse antagonister för kontroll av rotgallnematoder. Ett fåtal organismer har i försök visats kunna bekämpa populationer av M. chitwoodi och M. fallax, fastän antal försök och studier är av relativt liten omfattning. Den här litteraturstudien har gått ut på att sammanfatta den litteratur som finns om biologisk bekämpning av M. chitwoodi och M. fallax utifrån tre grupper av organismer: predatorer (kvalster), parasiter och producenter av kemiska föreningar (svampar och bakterier). Resultatet från litteraturstudien visade att sex olika arter inom tre olika grupper hade antagonistisk effekt mot rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax: ett kvalster, en bakterie och fyra svampar. Forskning om biologisk bekämpning mot rotgallnematoder har till stor del fokuserat på andra arter inom släktet som bland annat M. incognita och M. javanica, men trots det kan det finnas en möjlighet att samma antagonister verkar effektivt i bekämpningen mot M. chitwoodi och M. fallax. Därför tar studien även upp fyra potentiella kontrollorganismer varav fyra svampar och ett kvalster. Även om organismer har visats kunna bekämpa populationer av M. chitwoodi och M. fallax så är forskningen strikt begränsad till labb- och växthusförsök. Av den anledningen krävs det fler studier med fältförsök för att se hur kontrollorganismer ter sig i en mer konkurrensbetingad och utsatt miljö. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17817 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU178172022-06-18T01:02:54Z https://stud.epsilon.slu.se/17817/ Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax Johansson, Ellen Pests of plants Bland de växtparasitära nematoderna är släktet rotgallnematoder ett av de ekonomiskt sett mest betydelsefulla. I Sverige har ett flertal arter av rotgallnematoder påträffats och bland de som senast påträffats hör Meloidogyne chitwoodi och M. fallax som upptäcktes i Sverige år 2017 respektive 2018. Meloidogyne chitwoodi och M. fallax orsakar stora skördeförluster världen över och klassas därför som karantänskadegörare inom Sverige och EU. Ett brett värdväxtregister och förmågan att motstå tuffa förhållanden, både abiotiska och biotiska, gör rotgallnematoderna till svårbekämpade skadedjur. Kemiska bekämpningsmetoder som jorddesinfektionsmedel och nematicider upplevs mer och mer förlegat i takt med att nya förbud inträder. I Sverige finns det inga godkända kemiska preparat mot växtparasitära nematoder, även om det fortfarande är godkänt i andra länder utanför Norden. Utan kemiska preparat uppstår nya utmaningar men också möjligheter. Stora förhoppningar ligger på biologiska bekämpningsmetoder och utnyttjande av diverse antagonister för kontroll av rotgallnematoder. Ett fåtal organismer har i försök visats kunna bekämpa populationer av M. chitwoodi och M. fallax, fastän antal försök och studier är av relativt liten omfattning. Den här litteraturstudien har gått ut på att sammanfatta den litteratur som finns om biologisk bekämpning av M. chitwoodi och M. fallax utifrån tre grupper av organismer: predatorer (kvalster), parasiter och producenter av kemiska föreningar (svampar och bakterier). Resultatet från litteraturstudien visade att sex olika arter inom tre olika grupper hade antagonistisk effekt mot rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax: ett kvalster, en bakterie och fyra svampar. Forskning om biologisk bekämpning mot rotgallnematoder har till stor del fokuserat på andra arter inom släktet som bland annat M. incognita och M. javanica, men trots det kan det finnas en möjlighet att samma antagonister verkar effektivt i bekämpningen mot M. chitwoodi och M. fallax. Därför tar studien även upp fyra potentiella kontrollorganismer varav fyra svampar och ett kvalster. Även om organismer har visats kunna bekämpa populationer av M. chitwoodi och M. fallax så är forskningen strikt begränsad till labb- och växthusförsök. Av den anledningen krävs det fler studier med fältförsök för att se hur kontrollorganismer ter sig i en mer konkurrensbetingad och utsatt miljö. Amongst the plant parasitic nematodes, the genus root-knot nematodes is one of the most economically significant. In Sweden, several species of root-knot nematodes have been found including the species Meloidogyne chitwoodi and M. fallax which were found within fields in Sweden in 2017 and 2018 respectively. Meloidogyne chitwoodi and M. fallax can cause substantial crop losses worldwide and are therefore classified as quarantine pests within Sweden and the EU. The species have a wide range of host plants and the ability to withstand harsh abiotic- and biotic conditions, which makes them difficult to control. Chemical control methods like soil disinfectants and nematicides are becoming more obsolete and in Sweden they are completely prohibited to use. Without access to chemical control methods new challenges and opportunities arise such as the use of biological control products and the use of various antagonists to control root-knot nematodes. Research on biological control of root-knot nematodes has largely been focusing on other species within the genus such as M. incognita and M. javanica, but despite this there may be a possibility that the same antagonists act effectively in the control of M. chitwoodi and M. fallax. Although the effectiveness of potential control organisms remains uncertain, there are a few organisms that have been proven to control populations of M. chitwoodi and M. fallax. Subsequently the focus of this study has been to summarize the current research on biological control of M. chitwoodi and M. fallax based on three groups of organisms: predators (mites), parasites, and producers of chemical compounds (fungi and bacteria). The results showed that six different species within three different groups had antagonistic effect against the root-knot nematodes M. chitwoodi and M. fallax: one species of mite, one species of bacteria and four species of fungi. The study also addresses four potential control organisms, including four species of fungi and one species of mite. Although several organisms have been shown to control populations of the two nematodes species, the research is strictly limited to laboratory and greenhouse trials. For this reason, field trials are needed to examine how control organisms behave in a more competitive and exposed environment. 2022-06-15 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17817/3/johansson-e-20220617.pdf Johansson, Ellen, 2022. Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-643.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17817 swe |
| spellingShingle | Pests of plants Johansson, Ellen Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax |
| title | Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax |
| title_full | Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax |
| title_fullStr | Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax |
| title_full_unstemmed | Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax |
| title_short | Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax |
| title_sort | biologisk bekämpning av rotgallnematoderna meloidogyne chitwoodi & meloidogyne fallax |
| topic | Pests of plants |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17817/ https://stud.epsilon.slu.se/17817/ |