Vårt förhållande till mörker i staden
Mörker och ljus är något som människan, och andra djur, alltid har fått anpassa sig till men på senare tid har en urbanisering tillsammans med missriktad och överflödig belysning resulterat i ljusföroreningar. Syftet med denna undersökning är att svara på vilka värdefulla kvaliteter mörker kan bi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17766/ |
| _version_ | 1855572949749202944 |
|---|---|
| author | Wennström, Ebba |
| author_browse | Wennström, Ebba |
| author_facet | Wennström, Ebba |
| author_sort | Wennström, Ebba |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Mörker och ljus är något som människan, och andra djur, alltid har fått anpassa sig till men på
senare tid har en urbanisering tillsammans med missriktad och överflödig belysning resulterat i
ljusföroreningar.
Syftet med denna undersökning är att svara på vilka värdefulla kvaliteter mörker kan bidra med
och huruvida mörker ses som resurs i planering av tätortsbebyggelse, och isåfall utifrån vilken
aspekt, för att samla kunskap kring frågan. Två frågeställningar har lett undersökningen: ”Är mörker
i tätortsbebyggelse värdefullt för människors hälsa och välmående samt för djur?” och ”Förhåller
sig kommuner till mörker i sin planering av tätortsbebyggelse och på vilket sätt är mörkret isåfall en
resurs?”
För att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie och en intervjustudie genomförts. I
litteraturdelen redogörs hur ljusföroreningar kan påverka människans hälsa och djur för att utreda
mörkrets potentiella kvalitéer. Vidare utreds människans relation till mörker för att undersöka vilka
kvalitéer mörker kan ha för människans psykiska välmående. I intervjustudien har deltagare valts ut
efter arbetsmässig relevans inom belysning i tre olika kommuner och har intervjuats kring hur de
förhåller sig till mörker, om det är en resurs i planeringen och isåfall utifrån vilken aspekt.
Litteraturstudien visar att mörker har värdefulla kvalitéer för människans hälsa och välmående
och för djur. Däremot visar intervjustudien att mörker sällan används som en resurs i
tätortsbebyggelse utan andra aspekter, som belysning främjar, väger tyngre. Det handlar mer om hur
det blir belyst än att det blir belyst. Mörker är svårt att planera in och vetenskapligt underlag för
mörkrets kvalitéer är i vissa fall undermåligt. Det krävs ett helhetsgrepp för att ta sig an frågan för
att främja människans hälsa och välmående och djur och förhoppningsvis kan denna undersökning
kasta ett ljus över den frågan. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17766 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU177662022-05-21T01:02:27Z https://stud.epsilon.slu.se/17766/ Vårt förhållande till mörker i staden Wennström, Ebba Landscape architecture Mörker och ljus är något som människan, och andra djur, alltid har fått anpassa sig till men på senare tid har en urbanisering tillsammans med missriktad och överflödig belysning resulterat i ljusföroreningar. Syftet med denna undersökning är att svara på vilka värdefulla kvaliteter mörker kan bidra med och huruvida mörker ses som resurs i planering av tätortsbebyggelse, och isåfall utifrån vilken aspekt, för att samla kunskap kring frågan. Två frågeställningar har lett undersökningen: ”Är mörker i tätortsbebyggelse värdefullt för människors hälsa och välmående samt för djur?” och ”Förhåller sig kommuner till mörker i sin planering av tätortsbebyggelse och på vilket sätt är mörkret isåfall en resurs?” För att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie och en intervjustudie genomförts. I litteraturdelen redogörs hur ljusföroreningar kan påverka människans hälsa och djur för att utreda mörkrets potentiella kvalitéer. Vidare utreds människans relation till mörker för att undersöka vilka kvalitéer mörker kan ha för människans psykiska välmående. I intervjustudien har deltagare valts ut efter arbetsmässig relevans inom belysning i tre olika kommuner och har intervjuats kring hur de förhåller sig till mörker, om det är en resurs i planeringen och isåfall utifrån vilken aspekt. Litteraturstudien visar att mörker har värdefulla kvalitéer för människans hälsa och välmående och för djur. Däremot visar intervjustudien att mörker sällan används som en resurs i tätortsbebyggelse utan andra aspekter, som belysning främjar, väger tyngre. Det handlar mer om hur det blir belyst än att det blir belyst. Mörker är svårt att planera in och vetenskapligt underlag för mörkrets kvalitéer är i vissa fall undermåligt. Det krävs ett helhetsgrepp för att ta sig an frågan för att främja människans hälsa och välmående och djur och förhoppningsvis kan denna undersökning kasta ett ljus över den frågan. Darkness and light is something that humans, and other animals, have always had to adapt to, but in recent times urbanization, coupled with misguided and excessive lighting, has resulted in light pollution. The aim of this study is to answer what valuable qualities darkness can contribute and whether darkness is seen as a resource in urban planning, and if so from what aspect, to gather knowledge on the issue. Two questions guided the study: "Is darkness in urban development valuable for human health and well-being and for animals?" and "Do municipalities relate to darkness in their planning of urban settlements and, if so, in what way is darkness a resource?" In order to answer the research questions, a literature review and an interview study were conducted. The literature section describes how light pollution can affect human health and animals in order to investigate the potential qualities of darkness. Furthermore, the relationship of humans to darkness is investigated to explore the potential qualities of darkness for human psychological well-being. In the interview study, participants have been selected who work with lighting in three different municipalities and who have been interviewed about how they relate to darkness, whether it is a resource in planning and if so, from which aspect. The literature study shows that darkness has valuable qualities for human health and well-being and for animals. However, the interview study shows that darkness is rarely used as a resource in urban development, with other aspects, such as lighting, being more important. It is more about how it is lit than that it is lit. Darkness is difficult to plan for and scientific evidence on the qualities of darkness is in some cases poor. A holistic approach is needed to address the issue to promote human and animal health and well-being, and hopefully this study can shed some light on that issue. 2022-05-18 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17766/3/wennstrom-e-20220520.pdf Wennström, Ebba, 2022. Vårt förhållande till mörker i staden : mörkrets påverkan på hälsa och välmående samt planering av mörker i tätortsbebyggelse. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17766 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Wennström, Ebba Vårt förhållande till mörker i staden |
| title | Vårt förhållande till mörker i staden |
| title_full | Vårt förhållande till mörker i staden |
| title_fullStr | Vårt förhållande till mörker i staden |
| title_full_unstemmed | Vårt förhållande till mörker i staden |
| title_short | Vårt förhållande till mörker i staden |
| title_sort | vårt förhållande till mörker i staden |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17766/ https://stud.epsilon.slu.se/17766/ |