Vad ska vi göra åt miljonprogrammet?
Miljonprogrammet är en av de mest kritiserade bostadssatsningarna i Sveriges historia. Det är även med marginal den största bostadssatsningen. I denna litteraturstudie försöker jag svara på vad fenomenet miljonprogram egentligen innebär och hur det kom till. Jag undersöker även vad miljonprogramm...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17762/ |
| _version_ | 1855572948945993728 |
|---|---|
| author | Sjöberg, Anna |
| author_browse | Sjöberg, Anna |
| author_facet | Sjöberg, Anna |
| author_sort | Sjöberg, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Miljonprogrammet är en av de mest kritiserade bostadssatsningarna i Sveriges historia. Det
är även med marginal den största bostadssatsningen. I denna litteraturstudie försöker jag
svara på vad fenomenet miljonprogram egentligen innebär och hur det kom till. Jag
undersöker även vad miljonprogrammet har kritiserats för, genom ett exempel vad man
gjort för att förbättra miljonprogrammets bostadsområden, samt om det finns något i den
fysiska utformningen som kan förändras för att förbättra dessa bostadsområden. Det som vi
idag benämner som miljonprogrammet kom till under en tid då bostadsbristen var stor i hela
landet och missnöjet i befolkningen var påtagligt. Den svenska regeringen fattade år 1965
beslut om att en miljon bostäder skulle byggas under de kommande tio åren, och i och med
det fick miljonprogrammet sin start. Den önskat snabba byggnadstakten och rådande
trender bland stadsplanerare och arkitekter skapade det formspråk och den estetik som kom
att karaktärisera miljonprogrammet och som har kritiserats bland annat för sin storskalighet
och rationalitet. Kritiker menar att det storskaliga och rationella formspråket har en negativ
inverkan på människorna som bor i området och ganska omgående fick många av de nya
bostadsområdena problem med lägenheter som stod tomma. Människor tycktes föredra de
äldre bostäderna, trots lägre standard och det chockade politiker och stadsplanerare.
Miljonprogramsområden och förort har idag nästan blivit synonymt och betingas med
attribut som utanförskap, kriminalitet och andra problem. Många studier har gjorts på
miljonprogrammets bostadsområden och många miljonprogramsområden har även varit
föremål för upprustningsprojekt. Ett förändringsprojekt som anses mycket lyckat är
upprustningen av Östra Gårdsten strax utanför Göteborg, där den största delen av
förändringen syftade till att reducera känslan av storskalighet och rationalitet genom att
bland annat riva stora hus, ta bort våningar på höga hus samt genom att ge byggnader och
utemiljöer en ny gestaltning. Studien visade att det inte finns något tydligt svar på hur den
fysiska miljön kan förändras för att förbättra boendemiljön i miljonprogrammets
bostadsområden, men i litteraturstudien framkom indikationer på att en bättre boendemiljö
kan uppnås genom att förminska den storskaliga bebyggelsen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17762 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU177622022-05-20T01:01:11Z https://stud.epsilon.slu.se/17762/ Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? Sjöberg, Anna Landscape architecture Miljonprogrammet är en av de mest kritiserade bostadssatsningarna i Sveriges historia. Det är även med marginal den största bostadssatsningen. I denna litteraturstudie försöker jag svara på vad fenomenet miljonprogram egentligen innebär och hur det kom till. Jag undersöker även vad miljonprogrammet har kritiserats för, genom ett exempel vad man gjort för att förbättra miljonprogrammets bostadsområden, samt om det finns något i den fysiska utformningen som kan förändras för att förbättra dessa bostadsområden. Det som vi idag benämner som miljonprogrammet kom till under en tid då bostadsbristen var stor i hela landet och missnöjet i befolkningen var påtagligt. Den svenska regeringen fattade år 1965 beslut om att en miljon bostäder skulle byggas under de kommande tio åren, och i och med det fick miljonprogrammet sin start. Den önskat snabba byggnadstakten och rådande trender bland stadsplanerare och arkitekter skapade det formspråk och den estetik som kom att karaktärisera miljonprogrammet och som har kritiserats bland annat för sin storskalighet och rationalitet. Kritiker menar att det storskaliga och rationella formspråket har en negativ inverkan på människorna som bor i området och ganska omgående fick många av de nya bostadsområdena problem med lägenheter som stod tomma. Människor tycktes föredra de äldre bostäderna, trots lägre standard och det chockade politiker och stadsplanerare. Miljonprogramsområden och förort har idag nästan blivit synonymt och betingas med attribut som utanförskap, kriminalitet och andra problem. Många studier har gjorts på miljonprogrammets bostadsområden och många miljonprogramsområden har även varit föremål för upprustningsprojekt. Ett förändringsprojekt som anses mycket lyckat är upprustningen av Östra Gårdsten strax utanför Göteborg, där den största delen av förändringen syftade till att reducera känslan av storskalighet och rationalitet genom att bland annat riva stora hus, ta bort våningar på höga hus samt genom att ge byggnader och utemiljöer en ny gestaltning. Studien visade att det inte finns något tydligt svar på hur den fysiska miljön kan förändras för att förbättra boendemiljön i miljonprogrammets bostadsområden, men i litteraturstudien framkom indikationer på att en bättre boendemiljö kan uppnås genom att förminska den storskaliga bebyggelsen. The million homes programme is one of the most criticized urban housing projects ever in Sweden. It is also by far the biggest urban housing project. In this literature review, I will seek to identify the meaning and history of the million homes programme. I will also explore common critiques, measures that have been taken to improve the project and what could be done in the future. The million homes programme was launched during a period of housing shortage which had caused discontent among the public. In 1965, the decision was made to build a million residencies in 10 years, thus, marking the start of the project. A need for fast construction and current trends in urban planning and architecture, created a design language and an aesthetic which would come to be criticized for being overly large-scale and rational. According to critics, the large-scale rational design negatively influenced residents. Indeed, it was not long until several flats stood empty. Politicians and urban planners were shocked at the prospect of residents preferring older houses, despite them being of a lower standard. Today, the million homes programme in suburban areas has become almost synonymous with problems such as crime and segregation. The programme has been the focus of many studies and most of its areas have been subject to renovation projects. One such project which has been regarded as successful is the redevelopment of Östra Gårdsten, an area just outside of Gothenburg. By removing the biggest houses, removing the upper floors of tall buildings, and giving the buildings a new design, the redevelopment aimed to reduce the feeling of large-scale rationalism. The study showed that there is no plain single answer on how the living environment in the areas of the million homes programme can be improved. However, the literature review indicates that scaling down the large-scale buildings is one way in which the living environment can be improved. 2022-05-18 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17762/3/sjoberg-a-20220519.pdf Sjöberg, Anna, 2022. Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? : en litteraturstudie om 1960- och 70-talens storskaliga bostadsbyggande i städernas utkant. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17762 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Sjöberg, Anna Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| title | Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| title_full | Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| title_fullStr | Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| title_full_unstemmed | Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| title_short | Vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| title_sort | vad ska vi göra åt miljonprogrammet? |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17762/ https://stud.epsilon.slu.se/17762/ |