Lärdomar från den forntida ökenstaden Petras dagvattenhanteringssystem
Enligt SMHI kommer Sverige att utsättas för mer extrema perioder av torka och mer frekventa översvämningar på grund av högre, i genomsnitt, årliga temperaturer. Svenska dagvattensystem är redan idag känsliga för dessa väderfenomen (SMHI,2021). Den här undersökningen har sammanställt information...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Subjects: |
| Summary: | Enligt SMHI kommer Sverige att utsättas för mer extrema perioder av torka och
mer frekventa översvämningar på grund av högre, i genomsnitt, årliga
temperaturer. Svenska dagvattensystem är redan idag känsliga för dessa
väderfenomen (SMHI,2021). Den här undersökningen har sammanställt
information om en forntida stad som existerade i en miljö där den utsattes för
extrem torka och översvämningar med syfte att inspirera de som designar
moderna dagvattenhateringssystem att utveckla lösningar på svenska problem.
Staden som har undersökts var Petra. Undersökningen består av en litteraturstudie
om Petras dagvattenhantering samt om moderna dagvattenhanteringssystem och
de utmaningar som svenska system står inför. Petra var en stad i Jordaniens öken
som byggdes ca 300 f.kr. Stadens 30 000 invånare kunde odla, bygga monumental
arkitektur och ornamenterade sin stad med vatten trots det torra klimatet och tack
vare ett extremt välutvecklat vattenhanteringssystem. Petras terräng var bergig
och korsades av kanjoner som plötsligt kunde översvämmas så de utvecklade
också ett komplicerat översvämningsskydd. Undersökningen har funnit att Petras
dagvattenhanteringssystem konstruerades av rör, kanaler, akvedukter, dammar,
terrasser, cisterner och murar. Det senaste inom modern dagvattenhantering
använder liknande komponenter. Ett nabateiskt verktyg som inte används i svensk
dagvattenhantering är terrassering, så det är ett verktyg som moderna planerare
kan implementera. Terrassering i modern dagvatttenhantering skulle kunna
användas för att skapa fördröjning i dagvattenhanteringssystemet under stora
skyfall. Detta i städer som har höjdskillnader i.
Den största skillnaden undersökningen har funnit mellan modern och nabateisk
dagvattenhantering är i invånarnas och planerarnas attityder till frågan. I modern
dagvattenhantering ses dagvatten som ett problem som ska föras bort och
dagvatten används inte för att motverka effekten av långa torrperioder.
Majoriteten av den vanliga befolkningen bryr sig inte om dagvatten och frågan
prioriteras inte av de flesta aktörer inom stadsplanering. Byråkratin kring
dagvatten är otydlig och komplicerad. Det nabatéenska folket hade däremot stor
respekt för vatten i alla dess former. Vatten utgjorde en viktig del av deras
religion och var en maktsymbol. Vanliga människor var troligen involverade i att
samla regnvatten, då alla ytor användes till det ändamålet. Ökat intresse för
dagvatten, att frågan prioriteras tidigare i planeringsprocessen, bättre samordning
och tydligare byråkrati skulle göra svenska dagvattenhanterinssystem mer
recilienta mot torka och översvämningar. |
|---|