Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet
Urbaniseringen i Sverige har pågått i över 200 år och idag bor ca 85% av befolkningen i landets tätorter. Som en följd av denna befolkningstillväxt har det under 2000-talet byggts allt tätare urbana miljöer. Denna stadsbyggnadsstrategi ställer betydligt högre krav på en effektiv markanvändning dä...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572946082332672 |
|---|---|
| author | Karlsson, Erica Hultman, Ida |
| author_browse | Hultman, Ida Karlsson, Erica |
| author_facet | Karlsson, Erica Hultman, Ida |
| author_sort | Karlsson, Erica |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Urbaniseringen i Sverige har pågått i över 200 år och idag bor ca 85% av befolkningen i landets
tätorter. Som en följd av denna befolkningstillväxt har det under 2000-talet byggts allt tätare urbana
miljöer. Denna stadsbyggnadsstrategi ställer betydligt högre krav på en effektiv markanvändning
där flera funktioner ryms, däribland grönblå strukturer. För att ge förutsättningar till en god
levnadsmiljö i staden krävs bland annat effektiva verktyg som säkrar grönstruktur och ekologiska
värden.
Denna studie syftar till att undersöka hur verktyget grönytefaktor, sedan sin uppkomst 2001, har
fungerat för att stärka hållbara stadsbyggnadsideal, med fokus på Malmö. Målet med arbetet har
varit att utvärdera hur grönytefaktor som verktyg har anpassats till den aktuella stadsplaneringen
inom Malmö stad, med fokus på förtätning, sedan 2001.
I arbetet redogörs för grönytefaktorns konstruktion och Malmö stads vägledning kring verktyget,
samt den aktuella förtätningsbilden i Malmö. Två exempelområden från olika tidpunkter av 2000-
talet har undersökts, där såväl förtätning som vägledningen av grönytefaktor kartlagts.
Under 2000-talet har det byggts allt högre och tätare i Malmö, en trend som fortsatt förväntas öka. I
en stad där förtätning är en av de starka drivkrafterna i stadsutvecklingen behövs tydliga riktlinjer
för att bygga hållbart. Ett verktyg som grönytefaktor, där kvalitativa värden kvantifieras, ger
förutsättning för att ställa tydliga krav på inkludering av grönblå strukturer i den kommunala
planeringen. Utöver grönytefaktorn finns andra kompletterande stadsplaneringsverktyg, vilka
tillsammans verkar för ett holistiskt hållbarhetsarbete i stadsplaneringen. Dessa utgörs dock ofta av
målsättningar och visioner, vilket gör dem lättare att kringgå.
Sedan sin uppkomst 2001 har grönytefaktor som verktyg utvecklats i Malmö. I relation till
förtätningstrenden i Malmö har verktyget grönytefaktor dock ej anpassats tillräckligt väl. De
påfrestningar som utemiljöerna utsätts för i och med förtätning, har inte tagits hänsyn till vid vare
sig utformningen eller utvecklingen av grönytefaktor. Då förtätningen förväntas fortsätta öka är
denna typ av verktyg vital för att bygga hållbara städer och goda levnadsmiljöer. Det är dock
nödvändigt att grönytefaktorn utvecklas dynamiskt i förhållande till rådande stadsbyggnadsideal. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU17745 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU177452022-05-18T01:01:14Z Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet The role of green area index in Malmö 2022 : the development of the tool related to urban planning with certain focus on densification Karlsson, Erica Hultman, Ida grönytefaktor förtätning urbanisering grönstruktur ekosystemtjänster hållbarhet stadsplanering Urbaniseringen i Sverige har pågått i över 200 år och idag bor ca 85% av befolkningen i landets tätorter. Som en följd av denna befolkningstillväxt har det under 2000-talet byggts allt tätare urbana miljöer. Denna stadsbyggnadsstrategi ställer betydligt högre krav på en effektiv markanvändning där flera funktioner ryms, däribland grönblå strukturer. För att ge förutsättningar till en god levnadsmiljö i staden krävs bland annat effektiva verktyg som säkrar grönstruktur och ekologiska värden. Denna studie syftar till att undersöka hur verktyget grönytefaktor, sedan sin uppkomst 2001, har fungerat för att stärka hållbara stadsbyggnadsideal, med fokus på Malmö. Målet med arbetet har varit att utvärdera hur grönytefaktor som verktyg har anpassats till den aktuella stadsplaneringen inom Malmö stad, med fokus på förtätning, sedan 2001. I arbetet redogörs för grönytefaktorns konstruktion och Malmö stads vägledning kring verktyget, samt den aktuella förtätningsbilden i Malmö. Två exempelområden från olika tidpunkter av 2000- talet har undersökts, där såväl förtätning som vägledningen av grönytefaktor kartlagts. Under 2000-talet har det byggts allt högre och tätare i Malmö, en trend som fortsatt förväntas öka. I en stad där förtätning är en av de starka drivkrafterna i stadsutvecklingen behövs tydliga riktlinjer för att bygga hållbart. Ett verktyg som grönytefaktor, där kvalitativa värden kvantifieras, ger förutsättning för att ställa tydliga krav på inkludering av grönblå strukturer i den kommunala planeringen. Utöver grönytefaktorn finns andra kompletterande stadsplaneringsverktyg, vilka tillsammans verkar för ett holistiskt hållbarhetsarbete i stadsplaneringen. Dessa utgörs dock ofta av målsättningar och visioner, vilket gör dem lättare att kringgå. Sedan sin uppkomst 2001 har grönytefaktor som verktyg utvecklats i Malmö. I relation till förtätningstrenden i Malmö har verktyget grönytefaktor dock ej anpassats tillräckligt väl. De påfrestningar som utemiljöerna utsätts för i och med förtätning, har inte tagits hänsyn till vid vare sig utformningen eller utvecklingen av grönytefaktor. Då förtätningen förväntas fortsätta öka är denna typ av verktyg vital för att bygga hållbara städer och goda levnadsmiljöer. Det är dock nödvändigt att grönytefaktorn utvecklas dynamiskt i förhållande till rådande stadsbyggnadsideal. Urbanisation in Sweden has been going on for over 200 years and today approximately 85% of the population lives in urban areas. Post 2000, as a consequence of this population growth, denser and taller urban environments have been built. This urban development strategy places increasing demands on efficient land use that accommodates multiple functions, including green-blue structures. Providing the conditions for a quality living environment in the city requires, among other things, effective tools to safeguard green structure and ecological values. This study aims to assess how the green area index tool, since its inception, has worked to reinforce sustainable urban planning ideals, with a focus on Malmö. The aim of the work has been to evaluate how the green area index tool has been adapted to the current urban planning within the City of Malmö, with a focus on densification, since 2001. The work describes the structure of the green area index and the City of Malmö’s guidance on the tool, as well as the current densification in Malmö. Two areas have been examined as examples, using different time periods of the 21st Century, where both densification and the guidance of the green area index have been mapped. Post 2000, construction in Malmö has become increasingly taller and denser, a trend that is expected to continue. In a city where densification is a strong driver of urban development, clear guidelines for sustainable construction are needed. A tool such as the green area index, where qualitative values are quantified, provides an opportunity for setting clear requirements for the inclusion of green-blue structures in municipal planning. In addition to the green area index, there are other complementary urban planning tools, which combined promote a holistic approach to sustainability in urban planning. However, these often consist of objectives and visions, which makes them easier to circumvent. Since its emergence in 2001, the green area index tool has been further developed in Malmö. However, in relation to the trend towards densification of the city, it has not been sufficiently adapted. The strain on outdoor environments caused by densification has not been taken into account in neither the design nor the development of the green area index tool. As densification is expected to continue to increase, this type of tool is vital for building sustainable cities and quality living environments. However, it is essential that the green area index tool evolves dynamically in relation to the prevailing urban planning ideals. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2022 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17745/ |
| spellingShingle | grönytefaktor förtätning urbanisering grönstruktur ekosystemtjänster hållbarhet stadsplanering Karlsson, Erica Hultman, Ida Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet |
| title | Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet |
| title_full | Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet |
| title_fullStr | Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet |
| title_full_unstemmed | Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet |
| title_short | Grönytefaktorns roll i Malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i Malmö med särskilt fokus på täthet |
| title_sort | grönytefaktorns roll i malmö 2022 : verktygets utveckling i förhållande till stadsplaneringen i malmö med särskilt fokus på täthet |
| topic | grönytefaktor förtätning urbanisering grönstruktur ekosystemtjänster hållbarhet stadsplanering |