En blomstrande odling : växtföljdens betydelse för frilandsodlade snittblommor i Sverige.
Marknaden för snittblommor har ökat markant det senaste decenniet och en stor del importeras via Holland från utvecklingsländer, som Kenya, Ecuador och Colombia Arbetsvillkoren på de här blomsterodlingarna är ofta dåliga med låga löner och tvivelaktig arbetsmiljö. Som motreaktion startade Slow fl...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Marknaden för snittblommor har ökat markant det senaste decenniet och en stor del importeras via
Holland från utvecklingsländer, som Kenya, Ecuador och Colombia Arbetsvillkoren på de här
blomsterodlingarna är ofta dåliga med låga löner och tvivelaktig arbetsmiljö. Som motreaktion
startade Slow flower-rörelsen i USA för knappt 10 år sedan för att lyfta inhemsk
snittblomsproduktion och koppla samman blomsterodlare med konsumenter. Sedan dess har Slow
Flowers spridits över västvärlden och kom till Sverige för några år sedan. År 2020 startade den
svenska motsvarigheten Snittblomsodlare i Sverige som gått från ett 20-tal medlemmar till drygt
130 yrkesverksamma blomsterodlare två år senare. Den nya generationens odlare odlar småskaligt
på friland och många enligt ekologiska principer. I ekologisk odling är växtföljd ett viktigt verktyg
i det förebyggande växtskyddsarbetet och efter kontakt med de stora rådgivande aktörerna i Sverige
stod det klart att kunskapen kring växtföljd i blomsterodling var låg. För att undersöka hur växtföljd
kan användas i blomsterodlingar har sju blomsterodlare intervjuats och litteraturstudier utförts.
Resultatet visar att blomsterodlare i Sverige odlar i mindre skala och ofta i fasta upphöjda
odlingsbäddar. Täckodling är en vanlig strategi mot ogräs, för att behålla markfukt och för att bygga
en hälsosam jord. Många av blomsterodlarna har funderingar kring växtföljd men har inte verktyg
och kunskap att göra en välgrundad planering, däremot används ofta samodling som strategi för att
effektivisera odlingsytan och för att gynna biologisk mångfald. De blommor som dominerade i
snittbloms-odlingarna var solros, dahlia, rosenskära, sommaraster, zinnia, lejongap och luktärt, samt
tulpan och olika sorters prydnadsgräs. Många av de arterna tillhör växtfamiljen Asteraceae vilket
gör att skadedjur och sjukdomar har flera värdväxter att angripa. Några av de faktorer som är viktiga
att ta hänsyn till i planering av växtföljd är just växtfamilj, men också odlingsplatsen och valt
odlingssystem. |
|---|