Plantskoleproduktion utan torv : en inblick i torvfria plantskolor i Storbritannien
Torvmarker täcker ~3% av världens landyta och har sedan senaste istiden fungerat som en viktig kolsänka, som tar upp koldioxid (CO2) ur atmosfären. Ungefär 10% av torvmarkerna på jorden har dränerats, huvudsakligen för skogs- och lantbruk, samt till viss del för torvbruk. Genom utdikning förlorar...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Torvmarker täcker ~3% av världens landyta och har sedan senaste istiden fungerat som en viktig
kolsänka, som tar upp koldioxid (CO2) ur atmosfären. Ungefär 10% av torvmarkerna på jorden har
dränerats, huvudsakligen för skogs- och lantbruk, samt till viss del för torvbruk. Genom utdikning
förlorar torvmarker sin funktion som kolsänka, och i stället ger den utdikade arealen upphov till ett
utsläpp av 2 miljarder ton CO2 per år, som motsvarar ~5% av det mänsklig orsakade utsläpp av CO2.
Eftersom återvätning av torvmarker kan vända denna process, har många länder satt i gång
miljöprogram i syfte att skydda och återställer torvmarker.
I Storbritannien har den politiska diskussionen kring torv lett till att användningen av odlingstorv
ska fasas ut inom hela trädgårdsbranschen fram till 2030. Även om omsättningen av detta mål är
frivilligt, finns det ett flertal plantskolor i Storbritannien som redan idag producerar sina
containerodlade växter helt utan torv. Inom ramen för detta arbete kontaktades dessa plantskolor
med en enkätundersökning i syfte att ta del av deras erfarenheter med torvfria odlingssystem.
Främsta målen med detta var att ta reda på vilka odlingssubstrat dessa torvfria plantskolor använder
i stället och att identifiera vilka fördelar och utmaningar som uppstår vid torvfri
plantskoleproduktion.
Det visade sig att kokosfiber, barkmull, träfiber, grönkompost och komposterad ull är de
substratkomponenter som används mest i torvfria odlingssubstrat för containerodling i
Storbritannien. Anpassningen av odlingssystemen till torvfria odlingssubstrat baserade på dessa
komponenter upplevs av majoriteten som hanterbart. Ur resultaten framgick dock därutom att
optimeringen av växtnäringsförsörjningen och bevattningsrutinerna kan upplevas som utmanande
och således rekommenderas att dessa arbetsmoment bör kontrolleras noggrant. Dessutom upplevs
den delvis begränsade tillgängligheten och varierande kvaliteten av torvfria odlingssubstrat som
problematisk. Som fördelaktigt upplever odlarna fram för allt att märkningen som en ”torvfri
plantskola” är bra för marknadsföringen och kan således utnyttjas för att attrahera både, privat- och
företagskunder, som vill handla hållbart producerade växter. Sammanlagt visar resultaten av detta
arbete att det är fullt möjligt att producera ett brett sortiment av olika växtslag helt utan torv, såväl i
liten som stor skala, och att en torvfri plantskola kan vara en lönsam affärsmodell. |
|---|