Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv

Luftvägsinfektion är ett vanligt förekommande problem hos kalvar. Sjukdomen drabbar kalvar i alla åldrar och kan på sikt leda till nedsatt tillväxt och bestående förändringar i lungorna. Behandling mot luftvägsinfektion bör enligt Läkemedelsverkets rekommendationer sättas in vid påvisande av febe...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Sandelius, Josefin
Formato: H3
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2022
Materias:
_version_ 1855572931659169792
author Sandelius, Josefin
author_browse Sandelius, Josefin
author_facet Sandelius, Josefin
author_sort Sandelius, Josefin
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Luftvägsinfektion är ett vanligt förekommande problem hos kalvar. Sjukdomen drabbar kalvar i alla åldrar och kan på sikt leda till nedsatt tillväxt och bestående förändringar i lungorna. Behandling mot luftvägsinfektion bör enligt Läkemedelsverkets rekommendationer sättas in vid påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och dyspné. Förstahandsvalet är penicillin och behovet av NSAID och annan understödjande behandling bör utvärderas i varje enskilt fall. Man har sett att tidigt insatt antibiotikabehandling är associerat med begränsad utveckling av konsolidering i lungorna samt minskad risk för ombehandling. Därför är det av intresse att fånga upp och behandla luftvägsinfektion hos kalv så tidigt som möjligt. Det finns flera standardiserade poängsystem för att diagnosticera luftvägsinfektion hos kalv där kliniska parametrar bedöms och poängsätts. Poängen summeras och kalvar med en poängsumma över ett förutbestämt gränsvärde klassificeras som positiva för klinisk luftvägsinfektion. En annan metod för diagnosticering är ultraljud av lungorna. Med ultraljud kan förändringar som konsolidering, atelektas, vätska i och kring lungorna samt lungbölder upptäckas. Ultraljudsundersökning möjliggör upptäckt av subklinisk sjukdom dagar till veckor innan kliniska tecken ses. Målet med studien var att utvärdera kriterierna för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv. Studien utfördes på 61 kalvar i en besättning som köper in kalvar via mellangårdsavtal. Alla kalvar bedömdes kliniskt och med ultraljud av lungorna vid tio tillfällen från cirka tre till fem veckors ålder. Kalvarna följdes sedan upp med klinisk bedömning och ultraljudsundersökning i samband med avvänjning vid cirka åtta veckors ålder. I försöksgruppen behandlades kalvar vid påvisande av konsolidering av lungvävnad ≥2 cm. I kontrollgruppen sattes behandling in av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner, alltså vid påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och andningssvårighet. Tillväxt, ultraljuds- och kliniska bedömningar samt utveckling av ultraljudsförändringar över tid jämfördes mellan de två grupperna. Under studien insjuknade 16 kalvar i klinisk luftvägsinfektion och 2 kalvar i subklinisk luftvägsinfektion. Totalt behandlades 4 kalvar inom ett dygn efter påvisande av lungförändringar ≥2 cm och 3 kalvar behandlades av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner. Elva kalvar med luftvägsinfektion fick inte behandling då de inte diagnosticerades av djurägaren enligt ViLA-instruktionerna. Studien påvisade ingen skillnad i behandlingseffekt hos kalvar som behandlades enligt ViLAinstruktionerna jämfört med kalvar som behandlades inom ett dygn efter ultraljudsfynd ≥2 cm. Ingen statistiskt signifikant skillnad i tillväxt mellan kontroll- och försöksgrupp eller mellan kalvarna som behandlades inom ett dygn och kalvarna som behandlades av djurägaren kunde påvisas. Studien har stött på utmaningar i form av confounders och ett lågt antal behandlade kalvar, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser. Detta är något man bör ha i åtanke vid framtida studier inom ämnet.
format H3
id RepoSLU17656
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2022
publishDateSort 2022
publisher SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
publisherStr SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
record_format eprints
spelling RepoSLU176562022-04-09T01:01:13Z Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv Bovine respiratory disease in calves : an evaluation of criteria for treatment and effect of treatment of bovine respiratory disease in calves Sandelius, Josefin nötkreatur kalv luftvägsinfektion lunginflammation ultraljud Luftvägsinfektion är ett vanligt förekommande problem hos kalvar. Sjukdomen drabbar kalvar i alla åldrar och kan på sikt leda till nedsatt tillväxt och bestående förändringar i lungorna. Behandling mot luftvägsinfektion bör enligt Läkemedelsverkets rekommendationer sättas in vid påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och dyspné. Förstahandsvalet är penicillin och behovet av NSAID och annan understödjande behandling bör utvärderas i varje enskilt fall. Man har sett att tidigt insatt antibiotikabehandling är associerat med begränsad utveckling av konsolidering i lungorna samt minskad risk för ombehandling. Därför är det av intresse att fånga upp och behandla luftvägsinfektion hos kalv så tidigt som möjligt. Det finns flera standardiserade poängsystem för att diagnosticera luftvägsinfektion hos kalv där kliniska parametrar bedöms och poängsätts. Poängen summeras och kalvar med en poängsumma över ett förutbestämt gränsvärde klassificeras som positiva för klinisk luftvägsinfektion. En annan metod för diagnosticering är ultraljud av lungorna. Med ultraljud kan förändringar som konsolidering, atelektas, vätska i och kring lungorna samt lungbölder upptäckas. Ultraljudsundersökning möjliggör upptäckt av subklinisk sjukdom dagar till veckor innan kliniska tecken ses. Målet med studien var att utvärdera kriterierna för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv. Studien utfördes på 61 kalvar i en besättning som köper in kalvar via mellangårdsavtal. Alla kalvar bedömdes kliniskt och med ultraljud av lungorna vid tio tillfällen från cirka tre till fem veckors ålder. Kalvarna följdes sedan upp med klinisk bedömning och ultraljudsundersökning i samband med avvänjning vid cirka åtta veckors ålder. I försöksgruppen behandlades kalvar vid påvisande av konsolidering av lungvävnad ≥2 cm. I kontrollgruppen sattes behandling in av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner, alltså vid påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och andningssvårighet. Tillväxt, ultraljuds- och kliniska bedömningar samt utveckling av ultraljudsförändringar över tid jämfördes mellan de två grupperna. Under studien insjuknade 16 kalvar i klinisk luftvägsinfektion och 2 kalvar i subklinisk luftvägsinfektion. Totalt behandlades 4 kalvar inom ett dygn efter påvisande av lungförändringar ≥2 cm och 3 kalvar behandlades av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner. Elva kalvar med luftvägsinfektion fick inte behandling då de inte diagnosticerades av djurägaren enligt ViLA-instruktionerna. Studien påvisade ingen skillnad i behandlingseffekt hos kalvar som behandlades enligt ViLAinstruktionerna jämfört med kalvar som behandlades inom ett dygn efter ultraljudsfynd ≥2 cm. Ingen statistiskt signifikant skillnad i tillväxt mellan kontroll- och försöksgrupp eller mellan kalvarna som behandlades inom ett dygn och kalvarna som behandlades av djurägaren kunde påvisas. Studien har stött på utmaningar i form av confounders och ett lågt antal behandlade kalvar, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser. Detta är något man bör ha i åtanke vid framtida studier inom ämnet. Bovine respiratory disease (BRD) is a common disease among calves of all ages. The disease can affect growth performance and result in long-lasting changes in the lungs. Treatment against BRD should be given to calves showing signs of depression, dyspnea, and fever. The first choice of treatment in Sweden is penicillin according to the Swedish Medical Products Agency. The need for additional treatment such as NSAIDs, fluids, and/or extra nutrition should be evaluated individually for each case. Early antibiotic treatment has been shown to be associated with limited development of consolidation of the lungs as well as a smaller risk of needing a second treatment within a week. Therefore, it is of great interest to identify and treat calves with BRD as early as possible. There are several standardized scoring systems for diagnosing BRD in calves. These are based on assessment and scoring of a number of clinical signs including fever, coughing, eye discharge, nasal discharge, and attitude. Calves with a total score above a predetermined cut-off value are classified as positive for BRD. Another diagnostic method for BRD is thoracic ultrasound. This method can detect changes such as consolidation, atelectasis, fluid in or around the lungs, and lung abscesses. When performing an ultrasonographic examination it is possible to detect changes in the lungs days to weeks prior to clinical signs. The aim of this study was to evaluate criteria for treatment and effect of treatment of BRD in calves. A total of 61 calves were submitted to daily clinical and ultrasonographic examination at the age of approximately three to five weeks. The calves were once again examined at weaning at the age of eight weeks. Calves in the experimental group received treatment once their ultrasound showed lung consolidation ≥2 cm, and the control group received treatment from the farmer according to the farm’s medical instructions. The instructions given were that calves exhibiting fever, depression, and dyspnea should receive treatment. Growth performance, clinical and ultrasound scores, and development of ultrasound scores over time were compared between the two groups. During the study period, 16 calves were diagnosed with clinical BRD and 2 calves with subclinical BRD. A total of 4 calves were treated within 24 hours of detection of lung consolidation ≥2 cm and 3 calves were treated by the owner according to the medical instructions on the farm. The remaining 11 calves received no treatment due to not being recognized by the farmer/not fulfilling the criteria for treatment in the farm’s medical instructions. No difference in treatment effect could be shown between calves treated by the farmer and calves treated within 24 hours of detection of lung consolidation ≥2 cm. No statistically significant differences in growth could be shown between the control and the trial group, as well as between calves treated within 24 hours of diagnosis and calves treated by the farmer. The study encountered challenges such as confounders and a smaller study group than expected, which made it hard to draw firm conclusions. This should be considered when performing future studies. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2022 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17656/
spellingShingle nötkreatur
kalv
luftvägsinfektion
lunginflammation
ultraljud
Sandelius, Josefin
Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
title Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
title_full Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
title_fullStr Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
title_full_unstemmed Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
title_short Luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
title_sort luftvägsinfektion hos kalv : en utvärdering av kriterier för insättande av behandling samt behandlingseffekt vid luftvägsinfektion hos kalv
topic nötkreatur
kalv
luftvägsinfektion
lunginflammation
ultraljud