Robotens roll i juverhälsoarbetet

Mastit är ett stort problem hos mjölkkor, som leder till ökad kostnad och antibiotikaanvändning samt ger produktionsförluster och försämrad djurvälfärd. För att nå en mer hållbar produktion är det viktigt att utveckla strategier för att arbeta med juverhälsan. Automatiska mjölkningssystem (AMS) b...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Gillsjö, Ida
Formato: Second cycle, A2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2022
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/17549/
_version_ 1855572915109494784
author Gillsjö, Ida
author_browse Gillsjö, Ida
author_facet Gillsjö, Ida
author_sort Gillsjö, Ida
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Mastit är ett stort problem hos mjölkkor, som leder till ökad kostnad och antibiotikaanvändning samt ger produktionsförluster och försämrad djurvälfärd. För att nå en mer hållbar produktion är det viktigt att utveckla strategier för att arbeta med juverhälsan. Automatiska mjölkningssystem (AMS) blir allt vanligare och förutom att minska arbetsbördan för lantbrukaren så registrerar AMS information vid varje mjölkning. Syftet med studien var att ta reda på hur lantbrukare använder sig av denna information för att arbeta med juverhälsan i besättningen. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie baserat på djupintervjuer med nio lantbrukare, med AMS från DeLaval och anslutning eller tidigare anslutning till Kokontrollen (Växa Sverige), samt en litteraturstudie. Vid varje mjölkning mäter AMS bland annat mjölkmängd, mjölkflöde, mjölkningsintervall, konduktivitet och mjölkens färg. Lantbrukaren kan även välja att köpa till teknik för att mäta celltal samt laktatdehydrogenas. Denna information sammanställs sedan i dataprogrammet DelPro (DeLaval International AB, Sweden, Tumba), och det är genom DelPro lantbrukaren får tillgång till data. Resultatet av studien visade att lantbrukarna tycker att juverhälsan är något att ständigt arbeta med och deras mål var i första hand att få full betalning från mejeriet. Viss information från AMS använde sig samtliga lantbrukare av samtidigt som det varierade mycket hur annan information användes. Framför allt använde lantbrukarna informationen för att upptäcka kor med mastit och inte så mycket som ett stöd vid behandling av sjuka kor. Lantbrukarna upplevde dataprogrammet (DelPro) som lättanvänt, även om vissa tyckte att det var svårt att selektera bland den stora mängden information. Lantbrukarna tyckte att data från Kokontrollen var kompletterande till AMS och de upplevde en trygghet i att ha Kokontrollen i ryggen, speciellt om problem med juverhälsan skulle uppstå i besättningen. Men de lyfte också att provmjölkningen inom Kokontrollen ger en ögonblicksbild vilket kan bli missvisande då celltalet kan pendla från dag till dag. Då veterinären besökte besättningarna vid akutfall så frågade de generellt inte efter data från AMS enligt lantbrukarna. Inte heller besättningsveterinärerna använde informationen i någon stor utsträckning vid sina regelbundna djurhälsobesök. De besättningsveterinärer som kom från Växa Sverige valde istället att använda sig av information från Kokontrollen. Slutsatsen är att informationen från roboten användes på olika sätt beroende på vilken typ av utrustning lantbrukaren hade. Generellt skulle informationen kunna användas mer av lantbrukarna, både i deras eget arbete med juverhälsan men även i samarbete med veterinären.
format Second cycle, A2E
id RepoSLU17549
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2022
publishDateSort 2022
record_format eprints
spelling RepoSLU175492022-02-22T02:00:49Z https://stud.epsilon.slu.se/17549/ Robotens roll i juverhälsoarbetet Gillsjö, Ida Animal husbandry Mastit är ett stort problem hos mjölkkor, som leder till ökad kostnad och antibiotikaanvändning samt ger produktionsförluster och försämrad djurvälfärd. För att nå en mer hållbar produktion är det viktigt att utveckla strategier för att arbeta med juverhälsan. Automatiska mjölkningssystem (AMS) blir allt vanligare och förutom att minska arbetsbördan för lantbrukaren så registrerar AMS information vid varje mjölkning. Syftet med studien var att ta reda på hur lantbrukare använder sig av denna information för att arbeta med juverhälsan i besättningen. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie baserat på djupintervjuer med nio lantbrukare, med AMS från DeLaval och anslutning eller tidigare anslutning till Kokontrollen (Växa Sverige), samt en litteraturstudie. Vid varje mjölkning mäter AMS bland annat mjölkmängd, mjölkflöde, mjölkningsintervall, konduktivitet och mjölkens färg. Lantbrukaren kan även välja att köpa till teknik för att mäta celltal samt laktatdehydrogenas. Denna information sammanställs sedan i dataprogrammet DelPro (DeLaval International AB, Sweden, Tumba), och det är genom DelPro lantbrukaren får tillgång till data. Resultatet av studien visade att lantbrukarna tycker att juverhälsan är något att ständigt arbeta med och deras mål var i första hand att få full betalning från mejeriet. Viss information från AMS använde sig samtliga lantbrukare av samtidigt som det varierade mycket hur annan information användes. Framför allt använde lantbrukarna informationen för att upptäcka kor med mastit och inte så mycket som ett stöd vid behandling av sjuka kor. Lantbrukarna upplevde dataprogrammet (DelPro) som lättanvänt, även om vissa tyckte att det var svårt att selektera bland den stora mängden information. Lantbrukarna tyckte att data från Kokontrollen var kompletterande till AMS och de upplevde en trygghet i att ha Kokontrollen i ryggen, speciellt om problem med juverhälsan skulle uppstå i besättningen. Men de lyfte också att provmjölkningen inom Kokontrollen ger en ögonblicksbild vilket kan bli missvisande då celltalet kan pendla från dag till dag. Då veterinären besökte besättningarna vid akutfall så frågade de generellt inte efter data från AMS enligt lantbrukarna. Inte heller besättningsveterinärerna använde informationen i någon stor utsträckning vid sina regelbundna djurhälsobesök. De besättningsveterinärer som kom från Växa Sverige valde istället att använda sig av information från Kokontrollen. Slutsatsen är att informationen från roboten användes på olika sätt beroende på vilken typ av utrustning lantbrukaren hade. Generellt skulle informationen kunna användas mer av lantbrukarna, både i deras eget arbete med juverhälsan men även i samarbete med veterinären. Mastitis is a big problem among dairy cows, which results in increased costs and antibiotic use as well as production losses and reduced animal welfare. To reach a more sustainable production, it is important to develop strategies on how to improve udder health. Automatic milking systems (AMS) is becoming more common and besides easing the workload for the farmer, AMS also collects information at each milking. The aim of this study was to find out how farmers use this information in relation to udder health in their herd. This was investigated through a qualitative study based on in-depth interviews with nine farmers using AMS from DeLaval and affiliation, or previous affiliation, to the Swedish official milk recording scheme (SOMRS), as well as a literature study. At each milking, AMS measures e.g. milk yield, milk flow, milking interval, conductivity and the color of the milk. The farmer can also buy technology to measure somatic cell count and lactate dehydrogenase. This information is then compiled in the data program DelPro (DeLaval International AB, Sweden, Tumba), and it is through DelPro the farmer gets access to the data. The results show that farmers think that udder health is something to constantly work on and their goa was primarily to be fully paid for the milk from the dairy plant. Some of the information from the AMS was used by all the farmers, whereas it varied how much other information was used. Primarily the information was used to find cows with mastitis and not so much to facilitate the treatment of sick cows. The farmers thought that the data program DelPro was easy to use, even though some of them found it difficult to sort through the large amount of data. The farmers thought that the information from the SORMS was complementary to the information from the AMS, and they felt that the information from the SORMS provided a sense of security, especially if the udder health should deteriorate in the herd. But they also stated that the test milking results in the SORMS only yielded a snapshot of the udder health, which could be misleading as the somatic cell count varies from day to day. When veterinarians visited the herds because of acute mastitis, they generally did not ask about data from AMS according to the farmers. Nor did the designated herd health veterinarians use the AMS information to the fullest at their herd health visits. Herd health veterinarians from Växa chose to used information from the SOMRS instead. The conclusion is that the farmers used the information from the robot in different ways depending on what equipment they had. In general, the information could be used more frequently by the farmers, both in their own work with the udder health in the herd, as well as when the veterinarian is visiting. 2022-02-16 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17549/1/gillsjo_i_220120.pdf Gillsjö, Ida, 2022. Robotens roll i juverhälsoarbetet : en kvalitativ studie. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17549 swe
spellingShingle Animal husbandry
Gillsjö, Ida
Robotens roll i juverhälsoarbetet
title Robotens roll i juverhälsoarbetet
title_full Robotens roll i juverhälsoarbetet
title_fullStr Robotens roll i juverhälsoarbetet
title_full_unstemmed Robotens roll i juverhälsoarbetet
title_short Robotens roll i juverhälsoarbetet
title_sort robotens roll i juverhälsoarbetet
topic Animal husbandry
url https://stud.epsilon.slu.se/17549/
https://stud.epsilon.slu.se/17549/