Fördelning av vertikal kraft inom tass hos friska katter
När det kommer till att diagnosticera rörelsestörningar hos katt kan veterinären stå inför flera utmaningar. Jämfört med hundar är katter mer benägna att dölja sina symptom, de är oftast mer stressade i kliniska miljöer, mindre tålmodiga vid ortopediska undersökningar och det kan vara svårt att u...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17538/ |
| Sumario: | När det kommer till att diagnosticera rörelsestörningar hos katt kan veterinären stå inför flera
utmaningar. Jämfört med hundar är katter mer benägna att dölja sina symptom, de är oftast mer
stressade i kliniska miljöer, mindre tålmodiga vid ortopediska undersökningar och det kan vara svårt
att utföra en visuell rörelseanalys på en katt. Tryckmätningsmattor, som på ett objektivt sätt samlar
information om rörelseparametrar och tryckfördelning, har använts med gott resultat hos hund. Det
som framför allt studerats är de så kallade ground reaction forces (GRF), som uppstår när en tass
nuddar marken. Från en GRF-kurva kan två parametrar tas ut, den maximala kraften, peak vertical
force (PVF), och den totala kraften, vertical impulse (VI). På senare tid har även studier på katt
utförts, dock krävs fler studier för att bygga upp ett referensmaterial dels för friska katter, dels för
katter med olika ortopediska åkommor.
Detta examensarbete bygger vidare på material från ett forskningsprojekt utfört på Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) där man bland annat undersökte friska katters tryckfördelning mellan
tassar men även inom tass. 31 friska katters registrerade data från tryckmätningsmatta användes i
detta arbete i syftet att jämföra överviktiga och normalviktiga katters tryckfördelning inom tass. För
att kunna skilja de överviktiga katterna från de normalviktiga användes en 5-gradig och en 9-gradig
graderingskala för så kallad body condition score (BCS). De registrerade tassarna delades in i fyra
lika stora kvadranter (kraniolateralt, kraniomedialt, kaudolateralt och kaudomedialt) och PVF samt
VI studerades och jämfördes mellan grupperna.
En signifikant skillnad i PVF mellan friska överviktiga och friska normalviktiga katter upptäcktes
på baktassens fyra kvadranter samt framtassens kraniolaterala kvadrant. Den signifikanta skillnaden
indikerar att överviktiga katter har högre maximalt kraft i baktassens kvadranter. Den kliniska
betydelsen av detta kan till exempel innebära att om en patient skiftar avsevärt i vikt mellan olika
mätningar kan behöva ha i åtanke att detta kan påverka PVF och att VI kan vara en säkrare parameter
att följa då ingen signifikant skillnad mellan grupperna fanns för VI.
Tryckfördelning inom tass hos både katt och hund är ett relativt outforskat område där mer forskning
krävs för att kunna få fram ett bra referensmaterial samt undersöka hur olika fysiologiska tillstånd
och ortopediska åkommor påverkar detta. |
|---|