Integrerat växtskydd i stadsmiljö
Den ökade urbaniseringen i världen har resulterat i en fragmentering av det naturliga landskapet. Som ett resultat har detta lett till förlust av habitat, en minskad artdiversitet och en påverkan på ekosystemtjänster som är nödvändiga för människans välbefinnande. Urbana grönområden är därför ett vi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17523/ |
| _version_ | 1855572910053261312 |
|---|---|
| author | Berglund, Fanny |
| author_browse | Berglund, Fanny |
| author_facet | Berglund, Fanny |
| author_sort | Berglund, Fanny |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den ökade urbaniseringen i världen har resulterat i en fragmentering av det naturliga landskapet. Som ett resultat har detta lett till förlust av habitat, en minskad artdiversitet och en påverkan på ekosystemtjänster som är nödvändiga för människans välbefinnande. Urbana grönområden är därför ett viktigt element i staden, men både effektiviteten och estetiken hos dessa hotas av skadegörare. För att främja en mer hållbar utveckling har direktiv från Europaparlamentet lyft fram att integrerat växtskydd ska implementeras i jordbruket som ett alternativ till kemiska växtskyddsmedel. Med en ny svensk lag ställs även kravet att alternativa metoder måste tillämpas i den gröna infrastrukturen i städer. Det finns ännu inga tydliga riktlinjer utformade för implementering av integrerat växtskydd i urbana miljöer, och om den nya lagförändringen kommer att påverka det praktiska växtskyddsarbetet är ännu inte fastställt.
Utgångspunkten för arbetet har varit att genom en litteraturstudie undersöka hur urbana grönområden och jordbruket skiljer sig åt, och vilka förutsättningar som finns för att överföra konceptet integrerat växtskydd till urbana miljöer. Med hjälp av intervjuer med sakkunniga inom växtskyddsarbete har även en undersökning gjorts av hur växtskydd i dagsläget bedrivs i städerna, och om det praktiska arbetet påverkas av den nya lagstiftningen.
Resultatet av litteraturstudien visar att det finns skillnader mellan jordbruket och urbana grönområden vad avser landskapens utformning, intressenter och skadegörare. Jordbruket tenderar att bedriva växtskydd med ett vinstdrivande syfte, medan de urbana miljöerna tar mer hänsyn till estetik. Detta kan innebära att en direkt överföring av integrerat växtskydd till stadsmiljöer är svår, då syftet med bekämpning i de olika miljöerna skiljer sig åt. Även fler intressenter är involverade i de urbana områdena, och deras olika åsikter och intressen om hur staden bör förvaltas kan stå i motsättning till varandra.
Intervjustudien visar att kunskapen om växtskydd är varierad, men att dess främsta syfte är att underhålla städernas estetik. Kommunernas största problemområden är ogräs i hårdgjorda ytor och invasiva främmande arter. Den nya lagen förändrar kommunernas tidigare arbetssätt för bekämpning av invasiva arter.
Slutsatserna visar bland annat att det finns potential för integrerat växtskydd i urbana miljöer, men att det krävs en utformning av riktlinjer som skräddarsys för stadens intressenter och problem för att kunna överföra konceptet från jordbruket. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17523 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU175232022-02-16T02:00:18Z https://stud.epsilon.slu.se/17523/ Integrerat växtskydd i stadsmiljö Berglund, Fanny Pests of plants Landscape architecture Den ökade urbaniseringen i världen har resulterat i en fragmentering av det naturliga landskapet. Som ett resultat har detta lett till förlust av habitat, en minskad artdiversitet och en påverkan på ekosystemtjänster som är nödvändiga för människans välbefinnande. Urbana grönområden är därför ett viktigt element i staden, men både effektiviteten och estetiken hos dessa hotas av skadegörare. För att främja en mer hållbar utveckling har direktiv från Europaparlamentet lyft fram att integrerat växtskydd ska implementeras i jordbruket som ett alternativ till kemiska växtskyddsmedel. Med en ny svensk lag ställs även kravet att alternativa metoder måste tillämpas i den gröna infrastrukturen i städer. Det finns ännu inga tydliga riktlinjer utformade för implementering av integrerat växtskydd i urbana miljöer, och om den nya lagförändringen kommer att påverka det praktiska växtskyddsarbetet är ännu inte fastställt. Utgångspunkten för arbetet har varit att genom en litteraturstudie undersöka hur urbana grönområden och jordbruket skiljer sig åt, och vilka förutsättningar som finns för att överföra konceptet integrerat växtskydd till urbana miljöer. Med hjälp av intervjuer med sakkunniga inom växtskyddsarbete har även en undersökning gjorts av hur växtskydd i dagsläget bedrivs i städerna, och om det praktiska arbetet påverkas av den nya lagstiftningen. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns skillnader mellan jordbruket och urbana grönområden vad avser landskapens utformning, intressenter och skadegörare. Jordbruket tenderar att bedriva växtskydd med ett vinstdrivande syfte, medan de urbana miljöerna tar mer hänsyn till estetik. Detta kan innebära att en direkt överföring av integrerat växtskydd till stadsmiljöer är svår, då syftet med bekämpning i de olika miljöerna skiljer sig åt. Även fler intressenter är involverade i de urbana områdena, och deras olika åsikter och intressen om hur staden bör förvaltas kan stå i motsättning till varandra. Intervjustudien visar att kunskapen om växtskydd är varierad, men att dess främsta syfte är att underhålla städernas estetik. Kommunernas största problemområden är ogräs i hårdgjorda ytor och invasiva främmande arter. Den nya lagen förändrar kommunernas tidigare arbetssätt för bekämpning av invasiva arter. Slutsatserna visar bland annat att det finns potential för integrerat växtskydd i urbana miljöer, men att det krävs en utformning av riktlinjer som skräddarsys för stadens intressenter och problem för att kunna överföra konceptet från jordbruket. The increased global urbanization has led to a fragmentation of the natural landscape. As a result, this has led to habitat loss, reduced species diversity, and an impact on ecosystem services that are essential for human well-being. Urban green areas are an important element in the city, but both the efficiency and aesthetics of these are threatened by pests. To promote more sustainable development, directives from the European Parliament have emphasized that integrated pest management should be applied to agriculture as an alternative to pesticides. A new Swedish law also requires that alternative methods must be applied in the green infrastructure in cities. There are yet no clear guidelines designed for the implementation of integrated pest management in urban environments, and whether the new law will affect the methods for pest management has not yet been determined. The purpose of this study has been to investigate through a literature study how urban green areas and agriculture differ from one another, and what basis exists for transferring the concept of integrated plant protection to urban environments. Interviews with experts in urban management have provided the perspective of how plant protection is managed today in urban areas, and whether the management is affected by the new legislation. The results of the literature study show differences between agriculture and urban green areas concerning landscape design, stakeholders, and pests. Agriculture tends to pursue plant protection based on economic criteria, while urban stakeholders pay more attention to aesthetics. A direct transfer of integrated pest management to urban environments is difficult, as the purpose of control in the different environments differs. More stakeholders are also involved in the urban areas, and their different interests and opinions can lead to conflicts over how the city should be managed. The interview study shows that knowledge about integrated plant protection is varied, but its main purpose is to maintain the aesthetics of cities. The municipalities' biggest problem areas are weeds in paved surfaces and invasive alien species. The new law changes the municipalities' previous working methods for controlling invasive species. In conclusion, there is potential for integrated pest management in urban environments, with the necessity to design guidelines that are adjusted to the urban stakeholders and problems, to transmit the concept from agriculture. 2022-02-11 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17523/1/berglund_f_220211.pdf Berglund, Fanny, 2022. Integrerat växtskydd i stadsmiljö : en undersökning av förutsättningar för en hållbar skötsel av grön infrastruktur. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Plant Protection Biology <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4809.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17523 swe |
| spellingShingle | Pests of plants Landscape architecture Berglund, Fanny Integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| title | Integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| title_full | Integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| title_fullStr | Integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| title_full_unstemmed | Integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| title_short | Integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| title_sort | integrerat växtskydd i stadsmiljö |
| topic | Pests of plants Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17523/ https://stud.epsilon.slu.se/17523/ |