Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran
Som examensarbete på skogsmästarprogrammet har en studie genomförts som syftar till att göra en uppföljning på ett antal av Sveaskogs skogssådder. Trakterna som inventerades gällande återbeskogning var geografiskt spridda runt Skinnskatteberg och sådda åren 2018, 2019 och 2020. Objekten, som samtlig...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17506/ |
| _version_ | 1855572907780997120 |
|---|---|
| author | Åhlén, Roger Jakobsson, Gustav |
| author_browse | Jakobsson, Gustav Åhlén, Roger |
| author_facet | Åhlén, Roger Jakobsson, Gustav |
| author_sort | Åhlén, Roger |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Som examensarbete på skogsmästarprogrammet har en studie genomförts som syftar till att göra en uppföljning på ett antal av Sveaskogs skogssådder. Trakterna som inventerades gällande återbeskogning var geografiskt spridda runt Skinnskatteberg och sådda åren 2018, 2019 och 2020. Objekten, som samtliga ligger i närheten av den 59:e breddgraden, har föryngrats genom mekanisk blandsådd där lika delar tall- och granfrö använts.
Sveaskog har i Bergslagen en lång tradition av att föryngra genom sådd. Man nyttjar metoden på lämpliga lokaler där ståndorten är den främsta faktorn som avgör om tillvägagångssättet anses lämpligt eller ej. Den totala frögivan ligger i undersökningen på 270 gram per hektar. Sådd medför både för- och nackdelar. På rätt marker genererar den stamtäta föryngringar, skapar viltbete och förädlat material som kan nyttjas tillskillnad mot vid självföryngring. Dock medför sådd ofta dyrare och mer tidskrävande röjningar. Sådd av gran förekommer inte i lika stor utsträckning som för tall.
Ett särskilt syfte med undersökningen var att se hur granen etablerar sig i förhållande till tallen. Vidare undersöktes om mortaliteten är högre hos gran än hos tall samt hur många plantor per hektar som en blandsådd ger upphov till.
Datainsamlingen omfattade tre försöksled (såddår): 2020, 2019 och 2018. Varje led bestod av fem föryngringsobjekt där 25 stycken provytor lagts ut och inventerats per lokal. Varje provyta var 50 × 200 centimeter. På varje provyta mättes antal groddplantor, plantornas vitalitet och dess höjd. Varje funnen planta kopplades också till den jordart den växt i. Till varje provyta registrerades också omkringliggande dominerande vegetationstyp och markfuktighetsklass. På varje hygge mättes markpåverkan för att erhålla en relationsfaktor och kunna beräkna antalet plantor/ha.
Den här studiens resultat visar att tallen etablerar sig bättre och överlever i högre grad än granen. Granens andel av det totala antalet barrplantor såddåren 2018 och 2019 blev 30 respektive 27 procent. Skillnaden mellan trädslagens etableringsgrad är statistiskt signifikant (p <0,001). Tidigare forskningsstudier visar också att mortaliteten är något högre för gran än för tall de första åren efter sådd.
För såddår 2018 fanns vid inventeringen 2021 cirka 4 000 barrplantor per hektar, för såddår 2019 återfanns cirka 10 000 barrplantor. För såddår 2020 slutligen fanns vid inventeringen 2021 i genomsnitt cirka 7 000 barrplantor per hektar. Resultaten visar också att såddåren skiljer sig åt från varandra. Årsvisa växlingar kan urskiljas och kanske ha sin förklaring i exempelvis torkan såddåret 2018.
Studien är relativt liten och skulle behöva replikeras för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Förutsättningarna skiljer sig nu för mycket de olika såddår som undersökningen omfattar. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17506 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU175062022-02-05T02:00:38Z https://stud.epsilon.slu.se/17506/ Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran Åhlén, Roger Jakobsson, Gustav Forestry - General aspects Som examensarbete på skogsmästarprogrammet har en studie genomförts som syftar till att göra en uppföljning på ett antal av Sveaskogs skogssådder. Trakterna som inventerades gällande återbeskogning var geografiskt spridda runt Skinnskatteberg och sådda åren 2018, 2019 och 2020. Objekten, som samtliga ligger i närheten av den 59:e breddgraden, har föryngrats genom mekanisk blandsådd där lika delar tall- och granfrö använts. Sveaskog har i Bergslagen en lång tradition av att föryngra genom sådd. Man nyttjar metoden på lämpliga lokaler där ståndorten är den främsta faktorn som avgör om tillvägagångssättet anses lämpligt eller ej. Den totala frögivan ligger i undersökningen på 270 gram per hektar. Sådd medför både för- och nackdelar. På rätt marker genererar den stamtäta föryngringar, skapar viltbete och förädlat material som kan nyttjas tillskillnad mot vid självföryngring. Dock medför sådd ofta dyrare och mer tidskrävande röjningar. Sådd av gran förekommer inte i lika stor utsträckning som för tall. Ett särskilt syfte med undersökningen var att se hur granen etablerar sig i förhållande till tallen. Vidare undersöktes om mortaliteten är högre hos gran än hos tall samt hur många plantor per hektar som en blandsådd ger upphov till. Datainsamlingen omfattade tre försöksled (såddår): 2020, 2019 och 2018. Varje led bestod av fem föryngringsobjekt där 25 stycken provytor lagts ut och inventerats per lokal. Varje provyta var 50 × 200 centimeter. På varje provyta mättes antal groddplantor, plantornas vitalitet och dess höjd. Varje funnen planta kopplades också till den jordart den växt i. Till varje provyta registrerades också omkringliggande dominerande vegetationstyp och markfuktighetsklass. På varje hygge mättes markpåverkan för att erhålla en relationsfaktor och kunna beräkna antalet plantor/ha. Den här studiens resultat visar att tallen etablerar sig bättre och överlever i högre grad än granen. Granens andel av det totala antalet barrplantor såddåren 2018 och 2019 blev 30 respektive 27 procent. Skillnaden mellan trädslagens etableringsgrad är statistiskt signifikant (p <0,001). Tidigare forskningsstudier visar också att mortaliteten är något högre för gran än för tall de första åren efter sådd. För såddår 2018 fanns vid inventeringen 2021 cirka 4 000 barrplantor per hektar, för såddår 2019 återfanns cirka 10 000 barrplantor. För såddår 2020 slutligen fanns vid inventeringen 2021 i genomsnitt cirka 7 000 barrplantor per hektar. Resultaten visar också att såddåren skiljer sig åt från varandra. Årsvisa växlingar kan urskiljas och kanske ha sin förklaring i exempelvis torkan såddåret 2018. Studien är relativt liten och skulle behöva replikeras för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Förutsättningarna skiljer sig nu för mycket de olika såddår som undersökningen omfattar. The study aims to make a follow-up on a number of Sveaskog's forest sowings geographically spread around Skinnskatteberg, from the years 2018, 2019 and 2020. These objects have been rejuvenated by mechanical mixed sowing where equal parts of pine and spruce seeds have been used. Sowing has both advantages and disadvantages. On the right land, it generates stem-dense rejuvenations, creates game grazing and processed material can be used differently from self-rejuvenation. However, sowing often results in more expensive and time-consuming pre-commercial thinnings. Sowing of spruce does not occur to the same extent as with pine. The experiments that have been done show that spruce establishes itself as well as pine, but that mortality then increases with time. In Bergslagen, Sveaskog has a long tradition of sowing on suitable premises, location is the main factor that determines whether the method is considered suitable. Total seed yield is 270 grams per hectare.The purpose of the survey is to see how the spruce establishes itself in relation to the pine. It is also investigated whether the mortality is higher in spruce than in pine and how many seedlings per hectare that a mixed sowing gives rise to. The data collection comprises three experimental stages (sowing years), 2018, 2019 and 2020. Each stage consists of five fellings where 25 sample areas are inventoried per felling, each sample area is 50 x 200 centimeters. In each sample area, the number of seedlings, vitality and height are measured. Each found plant is linked to the soil type in which it grows. The surrounding dominant vegetation type and soil moisture class are linked to each sample area. On each felling, the soil scarification is measured to obtain a relational factor to calculate seedlings / hectare. The results of the study can be understood as the pine seems to establish itself and survive better than the spruce. The spruce's share of the total coniferous plants in the sowing years 2018 and 2019 is 30 and 27 percent, respectively, the difference is significant. Other research also shows (Figure1) that mortality is slightly higher for spruce than for pine. In sowing year 2018, approximately 4,000 coniferous plants per hectare were inventoried, in 2019, approximately 10,000 coniferous plants were finally found, sowing year 2020 contained on average a little less than 7,000 coniferous plants. The results also show that the sowing years differ from each other, annual changes can be distinguished and perhaps have their explanation in, for example, the drought that occurred in year 2018. The study is small and would benefit from being supplemented with further research. The conditions differ too much in the sowing years that the survey includes and it therefore becomes difficult to draw any actual conclusions. 2022-02-04 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17506/1/ahlen_r_jakobsson_g_220204.pdf Åhlén, Roger and Jakobsson, Gustav, 2022. Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: (S) > School for Forest Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-210.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17506 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Åhlén, Roger Jakobsson, Gustav Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| title | Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| title_full | Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| title_fullStr | Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| title_full_unstemmed | Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| title_short | Mekanisk blandsådd i Bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| title_sort | mekanisk blandsådd i bergslagen – en jämförelse mellan tall och gran |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17506/ https://stud.epsilon.slu.se/17506/ |