Våtmarksbatymetri
Tio anlagda våtmarker i jordbrukslandskap i Mälardalen har undersökts i syfte att bestämma vattendjup och volym samt för att studera batymetriska metoder som kan vara lämpliga vid djupmätning av fosfordammar och andra grunda våtmarker. De metoder som använts är portabelt, kastbart ekolod som både sl...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17504/ |
| _version_ | 1855572907381489664 |
|---|---|
| author | Lindau, Gordon |
| author_browse | Lindau, Gordon |
| author_facet | Lindau, Gordon |
| author_sort | Lindau, Gordon |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Tio anlagda våtmarker i jordbrukslandskap i Mälardalen har undersökts i syfte att bestämma vattendjup och volym samt för att studera batymetriska metoder som kan vara lämpliga vid djupmätning av fosfordammar och andra grunda våtmarker. De metoder som använts är portabelt, kastbart ekolod som både släpats bakom kajak och kastats med fiskespö från land samt manuell mätning med mätsticka. Ekolodet har använts från ett djup av 0,6 m medan mätsticka har använts i områden grundare än 0,6 m samt på platser där ekolodet av andra skäl varit olämpligt. Resultaten visar att maxdjupet i våtmarkerna skiljer sig från 0,46 m i den grundaste till 1,60 m i den djupaste. Volymen hos de undersökta våtmarkerna variera från mindre än 150 m3 till över 5 800 m3. Generellt är fosfordammarna med undantag för Björnhagen fosfordamm mindre till både yta och volym än de övriga våtmarkerna. Fosfordammarna har även, till skillnad från de övriga våtmarkerna, en märkbar uppdelning i djupdel och grunddel med sinsemellan tydlig djupskillnad.
Ekolodet uppvisar stundtals en relativt låg positionsnoggrannhet vilket bör beaktas där vattendjupet kan förväntas förändras på liten yta. Vid en jämförelse mellan att släpa ekolodet bakom kajak och att kasta det från land är att släpa bakom kajak normalt att föredra men att kasta från land kan vara en lösning i situationer när det är svårt att sjösätta en flytfarkost eller när vattenytan som ska mätas är liten. Ekolodet har ett minimidjup under vilket vattendjupet inte kan mätas och minimidjupet varierar i sin tur beroende på inställningar och vattenförhållanden. Användning av mätsticka i djupare vatten än ekolodets minimidjup kan under vissa förutsättningar, såsom särskilt tät vegetation, vara att föredra framför att använda ekolodet. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17504 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU175042022-02-04T02:00:59Z https://stud.epsilon.slu.se/17504/ Våtmarksbatymetri Lindau, Gordon Water resources and management Tio anlagda våtmarker i jordbrukslandskap i Mälardalen har undersökts i syfte att bestämma vattendjup och volym samt för att studera batymetriska metoder som kan vara lämpliga vid djupmätning av fosfordammar och andra grunda våtmarker. De metoder som använts är portabelt, kastbart ekolod som både släpats bakom kajak och kastats med fiskespö från land samt manuell mätning med mätsticka. Ekolodet har använts från ett djup av 0,6 m medan mätsticka har använts i områden grundare än 0,6 m samt på platser där ekolodet av andra skäl varit olämpligt. Resultaten visar att maxdjupet i våtmarkerna skiljer sig från 0,46 m i den grundaste till 1,60 m i den djupaste. Volymen hos de undersökta våtmarkerna variera från mindre än 150 m3 till över 5 800 m3. Generellt är fosfordammarna med undantag för Björnhagen fosfordamm mindre till både yta och volym än de övriga våtmarkerna. Fosfordammarna har även, till skillnad från de övriga våtmarkerna, en märkbar uppdelning i djupdel och grunddel med sinsemellan tydlig djupskillnad. Ekolodet uppvisar stundtals en relativt låg positionsnoggrannhet vilket bör beaktas där vattendjupet kan förväntas förändras på liten yta. Vid en jämförelse mellan att släpa ekolodet bakom kajak och att kasta det från land är att släpa bakom kajak normalt att föredra men att kasta från land kan vara en lösning i situationer när det är svårt att sjösätta en flytfarkost eller när vattenytan som ska mätas är liten. Ekolodet har ett minimidjup under vilket vattendjupet inte kan mätas och minimidjupet varierar i sin tur beroende på inställningar och vattenförhållanden. Användning av mätsticka i djupare vatten än ekolodets minimidjup kan under vissa förutsättningar, såsom särskilt tät vegetation, vara att föredra framför att använda ekolodet. Ten constructed wetlands in region Mälardalen have been examined to measure their water depth and volume. Another aim was to investigate methods suitable for measuring the water depth in such wetlands. The methods used were a portable, throwable echosounder that was both towed behind a kayak and thrown from shore, and a manual measuring stick. The echosounder was used in water from 0.6 m deep and the measuring stick in water shallower than 0.6 m as well as in other areas where the echosounder was unsuitable. The results show that the wetlands have a maximum depth ranging from 0.46 m to 1.60 m and that the volume differs from below 150 m3 to above 5 800 m3. Generally, the p-wetlands are smaller in terms of both area and volume compared to the other wetlands with the exception being Björnhagen p-wetland. The p-wetlands have also, in contrast to the other wetlands, a clear division in a deep part and a shallow part. The echosounder shows at times a relatively low geographical accuracy which can be relevant where the water depth can be anticipated to change in a small area. Towing the echosounder with a kayak is in many cases preferred when compared with throwing the echosounder from shore but throwing it from shore can be a solution in some cases. The echosounder has a minimum measuring depth which is depending on settings and situation-specific factors. Areas too shallow for the echosounder, e. g. along the shoreline, needs to be measured manually with a measuring stick or a similar method. Measuring the water depth manually can at times, such as when the vegetation is especially thick, be considered even in water which in itself is deep enough for the echosounder. 2022-02-02 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17504/3/lindau_g_220203.pdf Lindau, Gordon, 2022. Våtmarksbatymetri : djupmätning av 10 anlagda våtmarker i Mälardalen. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Aquatic Sciences and Assessment <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-280.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17504 swe |
| spellingShingle | Water resources and management Lindau, Gordon Våtmarksbatymetri |
| title | Våtmarksbatymetri |
| title_full | Våtmarksbatymetri |
| title_fullStr | Våtmarksbatymetri |
| title_full_unstemmed | Våtmarksbatymetri |
| title_short | Våtmarksbatymetri |
| title_sort | våtmarksbatymetri |
| topic | Water resources and management |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17504/ https://stud.epsilon.slu.se/17504/ |