För ett levande landskap i Skåne
I århundraden har människan varit en bakomliggande faktor till den accelererande växthuseffekten. Idag är klimatförändringar en av de svåraste utmaningarna som människan står inför. Klimatförändringar är omfattande, snabba och saknar i många fall motstycke i historien då de orsakar förödande konsekv...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17416/ |
| Sumario: | I århundraden har människan varit en bakomliggande faktor till den accelererande växthuseffekten. Idag är klimatförändringar en av de svåraste utmaningarna som människan står inför. Klimatförändringar är omfattande, snabba och saknar i många fall motstycke i historien då de orsakar förödande konsekvenser på livsmiljöer för djur, växter och människor. Det råder inga frågetecken om varför klimatförändringar måste åtgärdas snarare är det en fråga om hur klimatanpassnings�åtgärder skall utformas för att generera bästa möjliga effekt. Ytterligare en utmaning som behöver beaktas är faktumet att klimatförändringar orsakar en rad olika konsekvenser samt att det i stort sett är omöjligt att hantera samtliga utmaningar med hjälp av en åtgärd. Med utgångspunkt ur detta avgränsar sig denna studie till att enbart hantera en utmaning till följd av klimatförändringar, nämligen översvämningar.
Översvämningar begränsas inte av administrativa gränser således krävs det klimatanpassningsåtgärder som hanterar översvämningsrisker ur ett holistiskt perspektiv.
Ett relativt nytt koncept som bland annat hanterar översvämningsrisker inom urbana och rurala miljöer är grön infrastruktur. Genom att arbeta mer systematiskt på regional nivå med grön infrastruktur ur ett klimatperspektiv skulle många av de klimatrelaterade problemen kunna förebyggas. Dock visar tidigare forskning att det förekommer organisatoriska utmaningar inom grön infrastruktur som hindrar dess lösningar från att tillämpas på en bredare skala inom klimatanpassningsarbetet. I denna studie genomförs semistrukturerade intervjuer för att ur en skånsk kontext identifiera vilka dessa organisatoriska utmaningar är. Studieresultatet påvisar en invecklad konstellation av faktorer som hindrar en bredare tillämpning av grön infrastruktur inom klimatanpassningsarbete. Dels är det fråga om innovation, kunskap, samverkan, lagstiftning och ekonomi. Studien konkretiserar nämnda faktorer och problematiserar relationen mellan dem med avsikt att utveckla och förbättra kunskapen kring de organisatoriska utmaningarna som föreligger klimatanpassningsarbetet genom exempel på hur kommuner och regionen arbetar med frågan om grön infrastruktur. |
|---|