För- och nackdelar med köttkonsumtion
Att livsmedel tar upp en stor del av människans liv är grundläggande och förståelsen för att det även har så stor betydelse på vår hälsa, miljö och klimatet, är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna leva utan hunger och fattigdom. Köttkonsumtionen i västvärlden bygger framföral...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17397/ |
| Sumario: | Att livsmedel tar upp en stor del av människans liv är grundläggande och förståelsen för att det
även har så stor betydelse på vår hälsa, miljö och klimatet, är en förutsättning för att framtida
generationer ska kunna leva utan hunger och fattigdom. Köttkonsumtionen i västvärlden bygger
framförallt på rekommendationer som tagits fram av världshälsoorganisationen samt respektive
lands motsvarighet till Livsmedelsverket. De generella riktlinjerna gällande konsumtionen säger att
vi inte ska äta mer än 500 g rött och processat kött i veckan och hur detta presenteras är något olika
mellan länderna. Hur verkligheten ser ut är varierande i världen, vi har Indien med
genomsnittskonsumtionen på 4 kg kött per person och år, ända till Australiens 116 kg per person
och år. Konsumtionen mäts ofta i totalkonsumtion, vilket är slaktvikten och inte det som slutligen
äts, men är ändå en indikation på hur förhållandena ser ut.
Sammanfattningsvis är det rött och processat kött som ofta beskrivs som negativt påverkande på
hälsan, genom att enligt b.la. WHO vara troligen cancerogena. Köttkonsumtion har visat på
indikationer till att vara bidragande till utvecklandet av sjukdomar som; diabetes typ 2, hjärt- och
kärlsjukdomar, kolorektalcancer samt generell dödlighet. Å andra sidan är kött som livsmedel en
väldigt bra källa till fullvärdigt protein, vitaminer som B12 och B6 samt mineraler så som järn och
zink. Vilka är ämnen som i olika utsträckning är svårare att få i sig i samma nivåer från växtriket.
Köttkonsumtionen är ihopkopplad med de effekter som djurproduktionen har på klimat och
miljö. Olika djurslag och produktionssystem har olika fördelar och problematik, som även varierar
i olika grad utifrån vilken aspekt som ses över. Utsläpp av växthusgaser orsakas framförallt av
idisslare, djur som förds upp intensivt och i inomhusmiljöer har lägre påverkan, så som kommersiell
kycklingproduktion. Dock gäller det för djur, så som kycklingar och grisar som är omnivorer, att
deras foderstat i stor utsträckning består av fodermedel som direkt skulle kunna användas till
människan. Dessutom med växande och mer koncentrerade djurbesättningar, så ökar nackdelar så
som övergödning och försurning. I jämförelse ger extensivt produktion av slaktdjur en möjlighet till
att sprida gödsel på större ytor och minimerar dessa effekter. Betande djur bidrar även till biologisk
mångfald och ekosystemtjänster, speciellt på marker där det inte går att odla är detta mycket
attraktivt ur ett produktions- och kulturperspektiv. Globalt sätt är dock avskogning och felaktigt
utnyttjande av redan viktiga marker skadligt, när de tas över av framförallt intensiv djuruppfödning,
så som avskogning i Amazonas.
Köttkonsumtion och djurproduktion är en del av människans historia och är starkt kopplad till
kultur och tradition. Att utvärdera negativa och positiva aspekter av köttkonsumtionen är
komplicerat och det finns många sidor av varje mynt. Att det är viktigt att se över den produktion
och konsumtion som finns idag är dock avgörande för att vi ska kunna leva på ett hållbart sätt även
inom framtida generationer. |
|---|