Att navigera och memorera urbana landskap
Kevin Lynch menar att en god stad är lätt att minnas och att det med lätthet går att föreställa sig hur stadens olika delar hänger ihop. Denna uppsats behandlar förståelsen för hur stadsrum navigeras, minns och återberättas. Våra tidigare erfarenheter och individuella egenskaper påverkar hur vi uppf...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17371/ |
| Sumario: | Kevin Lynch menar att en god stad är lätt att minnas och att det med lätthet går att föreställa sig hur stadens olika delar hänger ihop. Denna uppsats behandlar förståelsen för hur stadsrum navigeras, minns och återberättas. Våra tidigare erfarenheter och individuella egenskaper påverkar hur vi uppfattar staden. Genom våra sinnen och insamlad information läser vi av stadselement i form av utmärkande landmärken, platsers identitet, kontraster, rörelseflöden, upprepade strukturer och naturliga landformer. Vi dras dit människor rör sig, mönster hjälper oss att sortera information och speciell utformning lägger vi lätt på minnet.
Kopplats till vår lokaliseringsförmåga är olika typer av nervceller i hjärnan som tillsammans bygger upp en mental karta. Hur vi kan återberätta vår inre karta testas i en undersökning där malmöbor fick rita sin egen bild av staden. Resultatet visade att det som visualiserades störst och med mest detaljrikedom var platser med positiv betydelse, större landmärken, enhetliga områden och ett förenklat vägnät med noder. Informationen kan ge en viktig bild av de boendes användning av staden eller mindre delområden så som parker och torg. Insamlingen och sammanställningen av medborgares mentala kartor är dock tidskrävande. Vid insamling av större mängder data är det fördelaktigt om informationen är i samma skala och har en specifik geografisk plats. |
|---|