Förtätning
När det nuförtiden talas om förtätning, talas det oftast om att öka bostadsbyggandet för att möta de växande bostadsbehoven. Samtidigt erhåller förtätningen kritik för att allt oftare beskrivas som synonymt med hållbar stadsplanering. Rådande förtätningsideal alstrar konsekvenser vad gäller barns...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17360/ |
| Sumario: | När det nuförtiden talas om förtätning, talas det oftast om att öka bostadsbyggandet för att möta de växande bostadsbehoven.
Samtidigt erhåller förtätningen kritik för att allt oftare beskrivas som synonymt med hållbar stadsplanering. Rådande förtätningsideal
alstrar konsekvenser vad gäller barns tillgång och möjlighet till utomhusrekreation. Det här arbetet avser att undersöka om förtätning
är en olägenhet eller tillgång för städernas barn och deras utomhusrekreation.
Avsikten har varit att, ur ett planerarperspektiv, undersöka hur Ystads och Trelleborgs kommun planerar förtätningsområden i relation
till barns utomhusrekreation. I Ystad har vi utgått från det nyproducerade området Västra Sjöstaden som genomgår kontinuerlig
förtätning, medan vi i Trelleborg förhållit oss till Övre & Stadsparkskvarteren som är ett befintligt område som planeras genomgå
förtätning. För att få en övergripande resultatbild har en multipel fallstudie utgjort arbetets grund, med metoder som
dokumentanalys, platsbesök och e-postkonversationer. Som stöd har vi använt ett teoretiskt ramverk koncentrerat till dels ChildFriendly Environments (CFE) för att kunna synliggöra konceptet med barnvänliga städer (Horelli, 1998; Riggio, 2002; Kyttä, 2004),
dels Transit-Oriented Development (TOD) för att lyfta innebörden av kompakt förtätning som alstrar promenadvänliga städer baserade
kring noder för kollektivtrafik (Bengtsson & Qviström, 2015; Padeiro, Louro & Marques da Costa, 2019). Arbetet har därigenom haft
ett dynamiskt tillvägagångssätt som genererat ett slutresultat som tyder på att planerarna projekterar attraktiva stadsförtätningar utan
tillräcklig hänsyn till barn och deras möjligheter till utomhusrekreation i staden. I slutändan förblir detta en politiskt och kommunalt
förankrad prioriteringsfråga; om förtätningen anses vara viktigare än stadens friytor för rekreation och vise versa. |
|---|